De flesta känner igen hennes som bluesgitarrist eller kanske som frontkvinna i Storma, som albumdebuterade i fjol. Men Luleåfostrade Elin Lindström har fler strängar på sin lyra, något hon ger utlopp för i sitt nya självbetitlade soloprojekt.
– Jag är nog mest förknippad med blues och kanske pop, men jag älskar hardcore och metal, band som Meshuggah och Refused. Jag har länge varit sugen på att plocka fram den sjusträngade Ibanezen och göra nånting riktigt fett.
Och det är precis vad hon gjort. På färska singeln ”Se Genom Fingrarna” bjuds det inte bara på tunga nedstämda riff, utan även på Elin lindströms första försök att skriva texter på svenska. Något hon fick inspiration till efter att ha sett Kentdokumentären "Vi är inte längre där".
– Jag blev jätteinspirerad efter att ha sett den. Så jag testade skriva lite på svenska, mest för att jag ville veta hur jag egentligen låter, utan engelskan som skydd. Jag ville se hur läskigt det blev.
Hur läskigt blev det?
– Inte så läskigt om jag ska vara ärlig (skratt). Det är ganska skönt att vara rakt på sak för en gångs skull.
”Se Genom Fingarna” är ett första smakprov från ett ännu obetitlat album som Elin Lindström just nu arbetar på att färdigställa i hemmastudion i Vindeln, där hon numera bor tillsammans med sambon Staffan Lahti. På Stormas självbetitlade album gästade bland annat Weeping Willows Magnus Carlsson på ett spår, men något likande blir det inte tal om den här gången. Istället planerar Elin lindström att göra i stort sett allt själv.
– Det är kul att ha gäster men det gör att saker tar längre tid. Stormaskivan tog fem år att få klart och ingen blev gladare för det, nu vill jag att det ska gå fort. Jag har bara haft hjälp med den tekniska biten, och Staffan spelar trummor på singeln, men målet är att göra nästan allting själv. Det ligger tio låtar till i kö och jag hoppas jag inte är för optimistisk med att albumet ska vara klart i maj. Kunde Beatles spela in en platta på en dag borde väl jag klara det på tre månader (skratt).