Årets tv
Jonas Gardells Torka aldrig tårar utan handskar konkurrerar ut all annan tv som visats under året. Den svenska kriminalserien Arne Dahl förtjänar också att omnämnas.
Årets snyggaste
Patrik Eklunds Flimmer och Mikael Marcimains Call girl. Jag har sagt det förr men det tål att upprepas: Vore jag en detalj skulle jag dansa segerdans över att få synas i dessa filmer. Guldbagge till Pernilla August! Och en extra Guldbagge till flottsminket.
Årets lip
Modig. Sällan har jag blivit så tagen av tecknat. Att filmen är den första från Pixar med en tjej i huvudrollen gör ju inte saken sämre. Även om det tog en jävla tid. Men se så bra det blev! David Lamberts Beyond the walls på Stockholm filmfestival rörde om i hjärtat rätt rejält, den med.
Årets repeat
Sweet nothing med Calvin Harris featuring Florence Welch. Jag blir både lycklig och olycklig på samma gång.
Men även Ansiktet, El perro del mar, Grimes och ja, Swedish house mafia har snurrat flitigt.
Årets word
Nanna Johanssons blogg på Nöjesguiden på nätet. Nanna du är ett geni! Jag älskar dig.
Årets teater
SCUM-manifestet. Mest är jag glad för att Turteatern och Andrea Edwards tog sig ända upp hit. Och näst mest glad är jag för ilskan och den brutala uppdelningen mellan män och kvinnor. Mer nu-får-det-vara-nog-ilska åt folket!
Årets stjärna i cyberrymden
Vita kränkta män på Facebook. Alltså Kawa Zolfagary. Träffsäkert, underhållande och upplysande på en och samma gång. Supersnippan, även hon på FB, har också varit grym.
Årets lokala festival
Valvträsk. En blir som stolt. Och nästan lite overkligt att Sveriges artistelit ställer sig på den där lilla scenen i skogen och tokmaxar.
Minus 30 grader bjöd på femstjärniga konserter med bland andra Cleo, Albin Gromer, Laleh.
Årets verklighetsflykt
Summerburst i Stockholm och Swedish house mafia i Friends arena. Strunt i alla Stureplansbrats i 20-årsåldern, här var det dansdimma deluxe. Maffigt!
Årets revolt
Pussy Riot. Tänk vad lite helskränig, halvtaskig punk kan göra.
Årets "I still love you"
Jag måste säga att jag först var lite nervös när jag såg att Kontext bokat Liv Strömquist. Jag var rädd att bli besviken. Men icke!
Årets bästa (alla kategorier)
Dans- och teaterföreställningen Roses and beans av och med Tove Sahlin och Dag Andersson är det bästa jag sett under det här året. Smart, extremt roligt och genusnyfiket om kön, kropp, sexualitet och kärlek. En maximal totalupplevelse. Helt enkelt.
Årets sämsta (alla kategorier)
Luleåkalaset a. k. a. "Fylleslaget". En endaste gång kan jag tänka mig att hålla med kungen och det är nu: Dags att vända blad!
2013
Då hoppas jag på...
...att nya Luleåkalaset ser och lär av till Minus 30 grader, Pride och Musikens makt. Och så hoppas jag att dessa tre får finnas och utvecklas ännu mer.
Jag hoppas också att Norrbotten fortsätter överraska mig - för vilka bokningar man fått till under året! Feministisk afterwork, SCUM-manifestet, Liv Strömquist och så mååånga bra artister.
Vidare hoppas jag på en ny, bra svenska serie på tv. Och så vill jag se Orlando på Stockholm stadsteater.
Och om jag verkligen ska önska mig något, är det en ny plats (INTE en sportbar!) att dansa på i stan.