För den som följt Will Oldham sedan Palace-tiden växer nervositeten inför varje nytt skivsläpp. När ska han göra bort sig? Kan han fortsätta vara så här bra?
Tydligen. Nya Wolfroy goes to town inleds med den väl smarta countryballaden No match, men albumets andra spår är en störtdykning. Oldham nuddar vid samma sinnestämningar som på I see a darkness, sin första skiva under pseudonymen Bonnie Prince Billy. Men mörkret bäddas in i varm ljudbild, produktionen fläckfri och Will Oldham sjunger med stadig djup botten.
Det är lite ovant att höra honom i ett så friktionsfritt sammanhang, men gärna det, så länge han skriver låtar av högsta kvalitet. Fantastiskt är inte något som händer Will Oldham, det är ett ständigt pågående tillstånd.