Att se Tomas Andersson Wij är att se en man med gitarr som har gått under epitet "Den allvarsammaste av allvarsamma män som skriver allvarsamma låtar i Sverige". Något oförtjänt. Dels för att han stående på samma fläck i enkla kläder faktiskt ändå lyckas förmedla energi. Dels för att mellansnacket TAW bjuder på är smart underhållande och lättsamt. När det inte är allvarsamt och tänkvärt. I båda fallen planterar det ett känslointryck som höjer upplevelsen av låtarna. På liknande sätt uppnår Wij även två nivåer med sin röst. Återhållsam och behaglig när det passar, tryck och mäktig när det krävs.
Det är berättande låtar och på många sätt är det en konsert, på andra en geografilektion, mestadels i Stockholmsgeografi. Det är Långholmen och Västerbron men även Hälsingland och "på väg till dig i Göteborg". Han undrar om vi i publiken har hunnit bil-lyssna på skivan genom Norrlands landskap. Det är någonting bland det första han själv gör när nya skivor är klara och jag förstår varför. Känslan och tonen är något som bör klä landskapet lika bra som kvällens kläder klär huvudpersonen själv.
Han berättar om en nylig återträff med ungdomsvänner som slutade med att Tomas Andersson Wij satt sent i köket och sjöng om svunna tider. Resultatet blev Sturm und drang på senaste skivan Romantiken. Där, som i många andra låtar, blickas det nostalgiskt bakåt. I låten står han sommaren
-87 på scen i svart kajal och MC-jacka. Han menar att tonen i livet då var ren och intensiv i både kärlek, musik, fest och politik. Sverige idag får sig en känga i många av TAW låtar. Inte minst i den här, kvällens vassaste i mina öron, då han med eftertryck sjunger "Kommer ni ihåg vad vi drömde om? Inte fan drömde vi om dyra, slicka liv".
En annan bra stund är Bläckfisken även den från senaste, kritikerrosade, skivan. På liknande sätt blickar Wij tillbaka mot ett annat Sverige blottar ett dåligt samvete när han sjunger om de nya svenska statarna, nya slavarna som tar vad de kan få så "vi som redan har kan få mera".
En mycket bra spelning och en bra uppvärmning för både Tomas Andersson Wijs själv och pianisten Gustaf Spetz flinka fingrar. Turnén startar egentligen i Stockholm nästa helg, men de tjatade till sig en norrlandstripp. Kanske för att testa plattan i bilen?
Jag är glad att de tjatade.