Drömmer om Japan
I kväll spelar Annika Norlin alias Hello Saferide på Kulturens hus och hon har höga krav på sin publik.- Jag kräver att minst en gråter på mina konserter.
Foto:
- Jag gick faktiskt på Kalix folkhögskola och när vi ville göra något roligt så åkte vi alltid in till Luleå. Det ska bli jätteroligt att spela här uppe för det är svårt att få spelningar norr om Gävle.
Namnet Hello Saferide kommer från Annikas tid som utbytesstudent i USA när hon bodde på en liten ort med många heroinmissbrukare.
- När vi skulle någonstans så var man tvungen att åka med en taxitjänst som kallades för Saferide. När jag ringde så svarade de alltid "Hello Saferide". Många band och artister har ofta svårt att komma på bra namn, men jag bestämde mig för Hello Saferide på fem minuter. Det har gått så pass bra att jag valde att behålla det.
Årets textförfattare
Annika är flerfaldigt prisad för sin musik och på den senaste Grammisgalan gick hon hem med titeln årets textförfattare.
- Det är roligt att ha ett fysiskt objekt att titta på när man känner sig ledsen och tänker att man duger något mer. Jag blir alltid jätteglad när jag vinner, men jag blir aldrig ledsen om jag förlorar. Jag har alla mina priser på en hylla, men de är lite skadade för jag är slarvig och har alltid sönder saker.
Musikprojketet Säkert! ligger för tillfället på is och Annika satsar just nu allt på Hello Saferide. Hon berättar även att det är lättare att skriva på engelska än svenska.
- När jag skriver på svenska så känner jag ibland att jag måste hålla tillbaka. När jag skriver på engelska får jag in fler ord och sedan så är det roligare också. Det kanske beror på att nästan alla poplåtar som jag har hört är på engelska.
Inte USA
Det hyllade albumet More modern short stories from Hello Saferide kom i höstas, men Annika gör inte som många andra band och åker till USA för att slå igenom. Hon gör tvärtom och drömmer om Japan istället.
- Det är mycket bättre att slå igenom i Japan, men också väldigt annorlunda jämfört med Sverige. På konserterna är ljudet alltid perfekt och publiken sitter helt tyst medan man sjunger. Japaner applåderar inte heller förrän konserten är slut.
Varför vill du att publiken ska gråta på dina konserter?
- För mig är det den enda biljetten att jag har lyckats få publiken att känna något. Jag älskar när publiken grinar och när jag ser att det är på väg att komma några tårar så trycker jag på lite extra.
Så jobbar vi med nyheter