- Det här är den bästa festivalen vi gjort.
När jag pratade med Sophia Wennberg, projektledare för Minus 30 grader, dagen efter festivalen var hon trött. Trött men lycklig. 1 160 av 1 200 biljetter såldes och både publik, artister och arrangörer var mer än nöjda.
- Det känns helt fantastiskt. När Laleh kom in på scenen i Stora salen med sin otroliga energi, hoppade upp och ned och skrek: "Festival!" - då grät jag.
Ja, tittar man på NSD:s betyg under kvällen är det idel fyror. Festivalen höll därmed en hög nivå och flöt på utan några till synes problem. Inga direkta krockar och ingen lång väntan. Däremot kändes det nästan lite stressigt. Som att man toksprang genom festivalen och så plötsligt var den över. Som Laleh sa: "Det är så bråttom på festival. Men hinner inte prata. Men jag tänker prata ändå."
Nu är det ju i och för sig en ganska kompakt festival, 17 akter under sju timmar. Och lite snabbprat hann man ju med. Det enda som egentligen störde var att det ibland kändes lite glest. Även fast det i stort sett var slutsålt, var det flertalet akter som förtjänade mer publik. Men kanske är det så det är i en stad i Luleås storlek?
Hur som helst, här är snabbreprisen:
## Kvällens mest spontana: Exiled dance crew. De drog mycket folk och var grymma. Precis som vanligt. Dessutom fick de och Kirunadansarna Unti Thend stundtals igång dansgolvet framför NSD:s klubb Gilla Norrbotten.
## Kvällens vackraste: Sofia Jannok. I all sin enkelhet. Inramningen av hennes spelning, med scenklädsel, bakgrund, ljussättning, var himmelsk.
## Kvällens mest kreativa: Mode- och designeleverna som gjorde fantastiska kreationer av bland annat NSD-tidningar.
## Kvällens wowawiwa: Umeårapparen Cleo. Men shit! Stil, musik, utstrålning - en stjärna. Vilket några av er kanske uppmärksammade under Melodifestivalen där hon mellanspelade med en fantastisk version av Leila K:s Electric.
## Kvällens förlorare: Ja, alltså enbart i det syftet att de förtjänade mer publik. Förutom Albin Gromer, de lokala banden The Glorias och The Happy chaps.
## Kvällens dragplåster: Laleh. Utan motstånd. Stora salen var proppfull. Minst.
## Kvällens röjare: Newkid. Under en timme blev det verkligen på riktigt. Med kravallstaket och händer i luften och skrik och allt. Kul!
## Kvällens bästa akt: Jag försökte springa runt på det mesta under kvällen. Och Albin Gromer var allra, allra bäst.
## Kvällens finaste: Laleh när hon tillägnade Some die young till Luleåtjejen som gick bort i skoterolyckan i Piteå för inte så länge sedan. Med gnistrande stjärnhimmel i bakgrunden. Hoppas verkligen flickans familj fick ta del av det.