Jag måste erkänna att jag först kände mig tveksam när jag hörde talas om detta fenomen. Även om det förmodligen säger mer om mig än själva arrangemanget. Dansa disco! På dagen?!
Ja. Vet ni. Det funkar. Alldeles ypperligt dessutom.
Inne i Teater Scratchs/Galleri Systers lokaler är det nästan mörkt. Lunchsolen (ja, det är sant) lyser in genom entrédörren och den lilla discokulan i taket får kämpa runt neonljuset. Men nog är det disco.
Redan från start är det folk som skippar mackan och stegar rätt ut på dansgolvet. Abbas Gimme gimme gimme (a man after midnight), avlöser Madonnas Like a prayer och Cyndi Laupers Girls just wanna have fun. En stor ring bildas, helt enligt redan etablerade koncept – här är alla ens danspartner.
Jag räknar till ett trettiotal danssugna, nästan uteslutande kvinnor. Och det är knallrosa pumps, raggsockar och bästa dansskorna. Men framför allt är det disco. På riktigt.
När dansgolvet är fyllt är det här bättre än en halvbra kväll på krogen. Och precis som där kommer och går folk. Någon tar en kaffepaus, någon måste hasta ut i verkligheten igen.
Den ynka timmen går fort. Rasande till och med.
– Vad synd att man inte har dusch på jobbet, flämtar en av besökarna när sista låten ebbat ut.
Inget mindre än succé med andra ord.