Under fredagen släpper Hortlaxsonen John Eriksson, känd från Peter Bjorn and John, albumet "Lightworks". En tiospårig resa genom vackra melodier och klara röster, som tog fart redan för två år sedan då låten med Ane Brun, "I´m still here", släpptes.
Genom en slump påbörjades arbetet med albumet.
– Hon satt bara utanför min studio på Hornsgatan, så jag frågade om hon ville sjunga på min låt och det ville hon jättegärna. Det var lite av en slump, men också en önsketänkande dröm som synkade den dagen, berättar han.
– Efter det kände jag bara att jag kunde fortsätta fråga folk jag tycker är grymma.
På "Lightworks" gästar även Beatrice Eli, Jennie Abrahamsson, Noonie Bao och Sibille Attar. Efter mötet med Ane Brun bestämde sig John Eriksson för att göra en serie med röster på olika låtar, vilket till slut mynnat ut i albumet.
I trion Peter Bjorn and John agerar han trummis och trots att han hörs på "Bus stop" vill han gärna hålla sig så långt ifrån mikrofonen som möjligt.
– Jag har försökt sjunga själv och tycker att jag är ganska usel på det. Jag har betraktat röster som vilket ljud som helst, jag har kanske blivit lite yrkesskadad av att hålla på med instrumentell musik, säger han.
Men i ärlighetens namn är Eriksson inte särskilt intresserad av att synas heller. Hortlax Cobra, hans alter ego, förblir en dunkel gestalt som får ta hans plats i rampljus och pressreleaser.
– Jag vill ha något mer mystiskt. I dag måste man nästan ha en kommunikation med sin publik och det är väldigt viktigt med ett ansikte på den som sjunger. Jag gör väl tvärtom (skratt).
Är du inte intresserad av att möta publiken?
– Jag vet inte om någon är intresserad av att möta mig. För mig är musiken som att titta på en tv-serie eller en film, jag gillar det man gör hemma under andakt.
Men då gästartisterna på skivan är välkänt starka liveakter håller han på "att klura på" om han ska göra något publikt ändå. Men inget är bestämt.
– Jag vet hur viktigt och starkt det är, därför vet jag att om jag ska göra det här live måste det vara något som får en att ramla omkull. Då får det bli mer som en trolleriafton (skratt).