På fredagskvällen har det så blivit dags för Petter Sundkvist att ta farväl av Luleåpubliken i rollen som konstnärlig ledare för Norrbottens kammarorkester. Programmet, som publiken själv fått rösta fram. består av tidigare spelad repertoar. Musikaliskt. bjuds här på få överraskningar. Jean Sibelius Romans för stråkorkester i c-dur, op. 42 är lika vakcert välspelad som finsk vemodig. Men någon dundrande avskedsöppnare är den dock rakt inte.
Maestro Sundkvist har själv spelat in Wolfgang Amadeus Mozart Enie kleine nachtmusik på skiva i början av 200-talet. Och det märks att Petter är hemtam med dessa tongångar. även om de likt andra aktens öppning Air ur orkestersvit nr. 3 i D-dur, BWV 1068 låter lite väl tjatig sönderspelade.Men de är oklanderligt framförda.
Sara H ammarström är alltid en fröjd för örat att höra med sitt pigga förnöjsamma fröjdefulla fullödigt fenomenalt fascinerande flöjtspel. Gunnar de Frumeries Pastoral svit för flöjt, stråkorkester och harpa op. 13 b är inget undantag. Även harpisten Jennie Åbrink förtjänar här att för sitt vackra spel.
Avslutar kvällen gör Dmitrij Sjostakovitj i form av hans åttonde stråkkvartett, här transformerad till en Kammarsymfoni i c-moll, op. 110a. Här får konsertmästaren Bartosz Cajler med sin violin och cellisten Anders Öberg Glänsa en smula extra.
I ett avsnitt av den tecknade tv-serien om Fred Flinta övertar han och kompisen Barney Granit en grillrestaurang. De får en första leverans på två ton dinosaurieburgare och 1 ton persilja. - Vad skall vi med all persilja till, undrar Fred Flinta förvånat. Den är till för att vara på tallriken så att gästerna kan peta bort den förklarar leverantören. Ingen vill ha den men den skall prompt finnas där,. Petter Sundkvist alltför långa, utsvävande mellansnack som tar fokus från musiken är aftonens motsvarighet till denna persilja. Konserten har fått titeln Maestro vänder blad. När man ser honom vända blad efter blad vänder maestro altför många va dessa. Synd för musikaliskt var det en helt okej kväll.