Egentligen skulle han ha släppt EP:n förra året, men andra jobb kom emellan. Han säger att låtarna betyder mycket för honom och att det var en rad sorgliga händelser i hans liv som gjorde att han skrev dem. Det är ett personligt verk om att ta farväl av livet, kärleken, vänskapen och om att lyckas bearbeta, gå vidare och släppa taget.
– En jättenära person till mig förlorade sin pappa och jag trodde själv jag hade fått tillbaka min cancer. Då skrev jag låten Tomorrow, den handlar om att ta farväl. Jag har haft en massa folk som gått bort runt omkring mig, men det kommer en tid då man måste välja att gå vidare, välja att ha med sig minnena, säger Per Nordmark, ursprungligen från Piteå men som numera bor i Stockholm.
Han brukar inte sjunga själv, men tyckte att texterna var för personliga för att någon annan skulle göra det.
– Kollegor som är riktiga vokalister brukar sjunga, men nu får det vara på Piteengelska, haha. Jag är stolt över texterna, de betyder skitmycket för mig.
Har du fått blodad tand att sjunga?
– Ja, det finns ju några idéer om att spela lite live senare när man kan göra det. Jag håller på att skriva på ett helt album, det har jag hållit på med länge. Tänkte att sångerna på EP:n skulle vara med på ett album, men jag ville paketera temat i en EP. Det blev fint och inte för tungt. Deppiga texter, men det finns något positivt i det, säger han.
Någon internetsession blir det inte, utan han bidar sin tid tills det är okej att köra live.
– Min tanke är att jag vill framföra låtarna inför publik, jag spelar hellre för 10–15 pers än för en kamera. Vi får se om det blir till hösten eller nästa år.
Vilket håll går det musikaliskt?
– Det är väl lite pop och rock tillsammans, men framför allt tycker jag att det är filmiskt utarbetat, jag vill ha någon slags filmisk känsla, målande.
Vad har du annars för spännande på gång?
– Jag har ju min podcast och kör på som vanligt, den tar upp mycket tid. Jag är snart uppe i 200 gäster och inne på fjärde året. Tänkte först att jag skulle göra 50 avsnitt, haha, det är gratis terapi. Man får lägga av när det inte känns kul längre.
Som den kulturarbetare du är, hur drabbas du av corona?
– Jag har drabbats jättehårt, hade spelningar i sommar som blivit inställda. Jag spelar dock inte bara live, men allt går ju hand i hand. Jag fokuserar och försöker skriva så mycket som möjligt istället.