Hon presenterar sig kort och gott som Fröken. JobbklĂ€derna â den rosa rĂ„narluvan och de lĂ„nga lösögonfransarna Ă€r pĂ„. Hon har samlat pĂ„ sig ett 20-tal luvor vid det hĂ€r laget, men den hĂ€r frĂ„n Louis Vuitton Ă€r favoriten, berĂ€ttar hon.
Det har gÄtt fort sedan "Rid mig som en dalahÀst" drabbade landet förra Äret. Efter att ha snurrat i Tiktok-videor och i a-traktorernas ljudsystem klÀttrade lÄten högst pÄ topplistorna och plötsligt var Fröken Snusk en av landets största popstjÀrnor.
ââJag kollade tidigare i dag, och min "DalahĂ€st" har mer spelningar Ă€n "FrĂ€mling". Det Ă€r ju en lĂ„t som jag har vĂ€xt upp med och nu har jag fĂ„tt mer streams pĂ„ ett halvĂ„r. Jag fattar ingenting, sĂ€ger hon.
FramgÄngarna delar hon med Rasmus Gozzi, en musikproducent med bÄde enormt arbetstempo och bra nÀsa för partyhits. Det var Rasmus Gozzi som hade en vision av en maskerad tjej som sjunger snuskiga lÄtar. NÀr de trÀffades genom en gemensam vÀn och hon sjöng lite pÄ skoj hade han hittat sin Fröken Snusk, berÀttar hon.
"Ăr snuskig som fan"
Det Àr Rasmus Gozzi som ligger bakom de grova texterna. I början kÀndes vissa saker inte helt okej att sjunga, berÀttar hon. Men sedan dess har grÀnserna flyttats.
ââNu har jag insett att det bara Ă€r humor. Bara för att jag sĂ€ger att jag Ă€r ett luder sĂ„ betyder det inte att jag ser ner pĂ„ mig sjĂ€lv, utan det Ă€r bara pĂ„ kul. Ju snuskigare desto bĂ€ttre skulle jag sĂ€ga.
Hon intygar att hon Àr en "snuskig" person Àven utan masken.
ââDet hĂ€r Ă€r ingen fasad. Jag Ă€r snuskig som fan, förklarar hon.
ââMen det hĂ€nder att folk slĂ„r mig i rumpan. Bara för att jag heter Fröken Snusk betyder det inte att man fĂ„r ta pĂ„ mig.
Med snuskig syftar hon frÀmst pÄ sin frisprÄkighet, förklarar hon.
ââI stĂ€llet för att frĂ„ga vad du jobbar med sĂ„ kanske jag frĂ„gar vad som Ă€r din favoritstĂ€llning. Det Ă€r roligare att lĂ€ra kĂ€nna folk pĂ„ det sĂ€ttet, sĂ€ger hon.
"Svarar jag inte pÄ"
Men den dÀr frisprÄkigheten har grÀnser. Hon pratar inte om nÄgot som skulle kunna bidra till att röja hennes verkliga identitet. Hon sÀger sig vara 18 Är och ha hoppat av gymnasiet i fjol för att satsa pÄ musiken. Enligt andra uppgifter Àr hon nÄgra Är Àldre. Texter och image anspelar pÄ smÄstadsliv, men dialekten lÄter onekligen Stockholm.
Hur mycket pengar som hon drar in och hur de fördelas Àr ocksÄ hemligt.
ââDet svarar jag inte pĂ„, men det gĂ„r bra. Men vi jobbar fan stenhĂ„rt ocksĂ„. Jag Ă€r nĂ€stan aldrig hemma, jag bara Ă„ker runt och spelar, gör intervjuer och spelar in musik. Det Ă€r verkligen hĂ„rt jobb, sĂ€ger hon.
Intervjun Àger rum pÄ ett lyxhotellrum som skivbolaget Universal har fixat mitt i Stockholm. Fröken Snusk spelas pÄ P3 och bjuds in till tv-morgonsoffor. Finrum som snusksjungande föregÄngare som Eddie Meduza eller Björn Rosenström bara hade kunnat drömma om.
ââI början mĂ€rkte man ju att till exempel SVT och TV4 ville hĂ„lla oss borta. Sedan nĂ€r de insĂ„g att det gĂ„r sĂ„ pass för bĂ„de mig och för hela genren sĂ„ har de insett att de mĂ„ste ta in oss. AlltsĂ„, vad ska de prata om annars? Allt annat har ju dött.
"Homofobin Àr tillbaka"
Men mainstream-uppmÀrksamheten betyder ocksÄ att man hÄlls ansvarig pÄ ett annat sÀtt Àn tidigare. Visst, Fröken Snusk har sjungit om strypsex och fenomenet tjackballe utan att vÀcka nÄgra större folkstormar. Men med lÄten "Homofil" fick man bland annat författaren Tone Schunnesson att utropa "homofobin Àr tillbaka" pÄ Aftonbladets kultursidor.
Enligt Fröken Snusk var allt ett missförstÄnd. Med "homofil" syftade man pÄ det norska uttrycket, som inte Àr nedlÄtande pÄ samma sÀtt som i Sverige, hÀvdar hon.
ââJag blev anklagad för att vara homofob, vilket gör mig vĂ€ldigt ledsen och besviken Det stĂ€mmer inte, jag Ă€lskar alla mĂ€nniskor lika mycket. Oavsett vem du gillar eller vad du gör. Det blev jĂ€ttemycket mot mig, för jag Ă€r ju ansiktet utĂ„t för hela det hĂ€r varumĂ€rket.
ââMen kritik fĂ„r man ju alltid, sĂ„ det Ă€r bara att fortsĂ€tta, tillĂ€gger hon.