Svarfvar i början av sin karriär, som förste violinist i Norrbotten Neo 2007. "Min huvudståndpunkt är att de borde värna mer om Neo", säger han.
Violinisten Christian Svarfvar är född i Piteå. Han var med i startfältet i Norrbotten Neo 2007 och stannade i Luleå till 2013.
– Jag har spelat många gånger i Kulturens hus och varit mycket runt i Norrbotten genom åren. Men jag har faktiskt inte haft någon konsert här uppe sedan 2014.
Första gången han framträdde i Kulturens hus var vid invigningen 2007.
– Vi spelade Stenhammarromanser med Norrbottens kammarorkester och Petter Mattei, jag var inhyrd konsertmästare, säger han och ler vid minnet.
Rösten fylls av allvar när han berättar om känslorna kring den hotande nedläggningen av Neo.
– Jag tycker att det är otroligt sorgligt att lägga ner en sådan ensemble, som i och för sig haft sin tonvikt på samtida musik, men har spelat långt ifrån bara det. Neo har varit en juvel. Jag vet inte hur många turnéer som gjorts i allt från större lokaler till bygdegårdar, det är så sorgligt om de skulle försvinna. Det har varit otroligt hög nivå på allt som gjort. Min huvudståndpunkt är att de borde värna mer om Neo.
Flera vintrar har Christian Svarfvar turnerat med "I vintertid – en stämningsfull julkonsert" med Emmi Christensson och Anders Berglund.
Han säger att det stundtals varit skralt med publik.
– Men många gånger var det oerhört välbesökt. Att ha en sådan spjutspetsensemble här har betytt mycket. Hoppas det går att rädda på något sätt. Sagan är inte riktigt slut ännu, det kämpas in i det sista, säger Christian Svarfvar förhoppningsfullt.
Tillsammans med pianisten, tonsättaren och vännen Johan Ullén framför han en konsert för violin och piano i Kulturens hus den 13 september.
De två har tidigare jobbat ihop med inspelningen av alla Bachs violinkonserter, i omarbetade versioner, med London Philharmonic Orchestra.
– Johan Ullén har moderniserat och lagt till andra element, som stråk av filmmusik, populärmusik och lite annat. Lite av det kommer att vara med i vårt Luleåprogram, men då med piano i stället för orkester.
Han beskriver konserten i övrigt som ganska franskinfluerad.
– César Francks musik är oerhört romantisk, den spränger nästan den romantiska korsetten. Sen blir det halvt impressionistisk musik av Maurice Ravel, och musik av tonsättaren Lili Boulanger, syster till den mer kända Nadia Boulanger. Lili blev bara 25 år och hann inte skapa en jätteproduktion, men det hon gjort är helt fantastiskt.
"Det var jämt någon som spelade hemma – dessutom allihop på stråkinstrument."
Christian Svarfvar kommer från en musikfamilj. Pappa var lärare på Framnäs i Piteå, konsertmästare i Svenska kammarorkestern och på operan i Oslo.
– Det blev väldigt mycket musik i hemmet. Mamma var fiolare och min syster violast, det var jämt någon som spelade – och dessutom allihop på stråkinstrument.
Men hans val av instrument var ändå inte självklart.
– Jag var intresserad av piano och spelade mycket under många år. Men det var fiolen som jag hade ett försprång på, inte minst för att jag hade bra undervisning tidigt hemma. Och jag tyckte ändå att det var ett lite roligare instrument.
Redan vid tolv års ålder debuterade han i Mendelssohns violinkonsert tillsammans med Svenska kammarorkestern.
– Ja, det var en bra start, lite grann startskottet för att sikta på att komma in på Musikhögskolan 3 eller 4 år senare. Jag hoppade över gymnasiet och började direkt.
Han fick göra fler och fler konserter, och parallellt kom erbjudandet från Norrbotten Neo.
– Sen gick det inte riktigt att hålla vid liv allt som jag önskat när det blev så mycket solistverksamhet. 2013 behövde jag bestämma vad jag ville göra mest av.
Sedan dess har han livnärt sig som solist och konsertmusiker världen över. Men när han blev pappa ändrades allt.
– Jag ville bli mer aktiv i min papparoll. Det var värdefullt att vara med min son mer intensivt under småbarnsåren, så det har blivit lite lugnare med musiken de senaste åren. Men förra året sparkade jag i gång igen. Sonen har precis fyllt sju år, det känns som en bra ålder att kunna vara borta lite mer, komma tillbaka till ett turnerande liv. Men jag är glad över hur mitt liv blev på den punkten.
Christian Svarfvar.
Christian Svarfvar har varit musiker i 30 år. Vad är drivkraften?
– Jag älskar musik, det måste man göra passionerat. Men kanske lika mycket älskar jag mitt instrument. Drivkraften för mig är att hela tiden utvecklas på mitt instrument, för det gör man verkligen. Jag är mycket bättre i dag än när jag var 30. Kanske inte primärt tekniskt, där gör man sina största förbättringar fram till 20, 25. Men rent musikaliskt, och att samla all teknik man lärt sig genom åren på ett smart sätt, gör att jag sammantaget blivit en bättre musiker, men också en bättre violinist. Det är så roligt, och gör att jag hela tiden vill fortsätta.
Vad är speciellt med violin?
– Det finns en palett av uttrycksmedel, det är väldigt nära sångrösten. Man kan hela tiden utveckla nya klangvärldar och paletter, som inte bara jag hör, tror jag. Det är verkligen något som når ut i en sal också.
Hur får du in känslan?
– Jag tror inte man kan uppbringa den känslan om man inte har ett grundmurat, passionerat intresse för instrumentet och musik. Det är inte alltid man spelar verk som man vid första anblicken brinner för, men man gör nästan allt det till slut, eftersom man arbetar så nära utvecklar man en passion för musiken.
Stämmer det att varje solist har en speciell ton?
– Ja, särskilt förr. Jag har valt att utveckla det som är min personliga röst, och försökt förstärka den så mycket som möjligt. Jag kan inte själv sätta etikett på vad det är, men kan väl säga att det snarare är åt det lyriska hållet än det bombastiska. Det är min styrka, därför har jag försökt odla det mer.
Hans känslor för Norrbotten är ”många och goda”:
– Jag har varit här i tio år, det är en lång tid i ens liv. Dessutom har jag haft kopplingar hit från väldigt tidig ålder. Det finns inget ställe som jag har så stark koppling till förutom hemmet i Stockholm.
Christian Svarfvar föddes i Piteå men flyttade tidigt till Örebro.
– Min syster är fem år äldre, så hon hann gå i förskolan och pratade ordentligt pitemål då, säger han och skrattar.
– Vi började på Musikhögskolan i Stockholm ungefär samtidigt, sedan fick hon jobb på Filharmonikerna i Stockholm.
Denna gång blir det en blixtvisit i Luleå. Kvällen innan konserten spelar han vid riksdagens öppnande på Konserthuset i Stockholm med filharmonikerna som direktsänds i SVT. Två dagar senare åker han på turné med den ukrainska pianisten Natalya Pasichnyk.
– Annars hade det varit kul att stanna några dagar, och även åka till Piteå och träffa kompisar. Men jag hoppas på fler tillfällen snart, säger Christian Svarfvar.
Konserten ”Hösttoner” ges i Kulturens hus den 13 september.