Leen Hashisho pluggar på Teaterhögskolan i Luleå och spenderar större delen av sin tid i klassens lokaler. "Det är en drömutbildning, man glömmer allt annat", säger hon.
Utanför dörren dånade kriget men inne hos Leen Hashishos familj var det tyst. Den som öppnade dörren till hennes rum kunde höra en försiktig röst som sjöng i smyg, inne på flickrummet i Damaskus levde drömmen om att bli sångerska.
– Att kvinnor sjunger är inte uppskattat i samhället och i min familj tyckte de att jag borde bli något annat. Jag försökte alltid sjunga för mig själv, jag uppträdde aldrig utan sjöng ensam i mitt rum. Jag försökte hålla det tyst.
Under fredagen släppte Leen singeln "Smoke". Till vänster syns omslagsbilden till singeln och till höger en pressbild för musiksläppet.
Under fredagen släpptes "Smoke" av Luleåbon och bakom låten finns en personlig historia, en kamp för frihet, kärlek och drömmar.
27-åringen är uppvuxen i Syrien, där livet dramatiskt förändrades i samband med kriget 2011. En dag blev hon upphämtad av hennes mamma i skolan och fick veta att de inte kunde återvända hem.
– Det fanns ingen framtid. Det var död och fara överallt, när man gick till skolan och när man ville gå ut med kompisarna – det kunde betyda att man aldrig kom hem. Vi visste inte var missilerna landade, berättar hon.
Efter att ha bott hos sin moster fick Leen Hashisho telefonsamtalet som meddelade att hon skulle få visum i Sverige. För den då 18-åriga tjejen, som precis tagit reda på hur hon kunde söka till ”The Voice”, tändes drömmen om musik på nytt.
En del kanske känner igen Leen Hashisho från "Idol" där hon tog sig till slutaudition 2021.
När hon anlänt till Stockholm började hon uppträda på öppna scener och sjunga ut för första gången.
– Jag kände att jag fick göra vad jag ville och började från noll, då upptäckte jag hur dålig jag är på att sjunga. Jag var tvungen att börja om och lära mig så mycket, berättar Hashisho.
Då var hon 19 år och nyfiken på sången. I dag är hon 27 år, har flyttat till Luleå för att plugga på Teaterhögskolan och är säker på att musik är hennes liv. Helst på scenen.
– Det är live som musiken upplevs bäst, det är då den når fram till mig. Jag känner ingenting när jag släpper själv på avstånd, jag måste möta människorna, känna deras energi och de ska känna min energi. Vi ska dela stunden tillsammans.
I höstas flyttade Leen Hashisho till Luleå. "Det är skönt med en liten stad. Jag är en stressad person och i Stockholm var det hela tiden saker skulle hinnas med, men jag har svårt med kylan. Jag gick aldrig ut under vintern – det var hemma, skola, jobb, hemma, skola ... jag klarar det inte".
Texterna berättas ofta ur ett kvinnligt perspektiv och belyser livet i hemlandet. "Smoke" handlar om förbjuden kärlek, något hon själv har erfarenhet av. I Syrien kunde allt från fel religion till åldersskillnad göra att föräldrar förbjöd umgänge. Leen Hashisho berättar att hon också tvingats dölja sin kärlek och har blivit utskälld för sitt val av kille.
Vad tycker de om din musik i Syrien?
– Nästan alla mina följare på Instagram är från Syrien, men jag har inte varit där på länge och vet inte vad folk lyssnar på för musik. Men när jag pratar med kompisar verkar det inte som att de lyssnar på engelska. Min musik hör inte hemma där.
Vad tycker din familj?
– Det är en säkrare framtid här och inte samma sak att vara sångare här jämfört med där. Så då blev det lugnt, de tycker att jag ska göra det här om jag känner för det. Men jag har också förverkligat min mammas dröm genom att plugga – så hon kan andas ut (skratt).
Leen Hashisho har snart färdigställt studier i interaktionsdesign och sin andra termin på Teaterhögskolan i Luleå. Via musikal hittade hon till skådespeleriet och även om det fortfarande är musik som hennes "ögon glittrar för" har hon hittat en lustfylld utbildning.
– Det är en drömutbildning, man glömmer allt annat när man pluggar här och tänker bara på hur roligt man har det.
Det är två år kvar?
– Åh. Första året är snart slut och sedan är det bara två år kvar ... jag känner redan nu att jag vill ha mer. Jag vill plugga mer (skratt).