Jazz så håret nästan blåser av

Tecknaren i Comics in Concert.

Tecknaren i Comics in Concert.

Foto: Susanne Holmberg

MUSIK. 2014-03-17 03:28

MUSIK

Nordica Jazz & Art festival

Clarionhotel, Luleå

fredag-lördag 14-15 mars

I helgen var det premiär för festivalen Nordica Jazz & Art festival på Clarion Hotel i Luleå. På fredagen är den första större akten Josefine Lindstrand och Norrbotten Big Band på Stora scenen. Josefines kompositioner skiftar från lätt och luftigt till pumpande storstadspuls. Det kan till exempel börja som en spröd vals för att sedan eskalera och öka i intensitet tills att håret på publiken nästan blåser av, det är så mäktigt. Många fina solister kliver fram och briljerar, bland annat märks Dan Johanssons elektriskt gnistrande trumpetsolo i Broadway. Repertoaren är densamma som när hon turnerade med NBB 2011 och nu ska materialet även spelas in och bli skiva.

Samtidigt på Lilla scenen: Piteåbandet Moskat bestående till största del av musikstuderande. Bandet har en avslappnad stil och normfri attityd till rock, blues och jazz. De glider emellan genrerna, en taktfast blueslåt transformeras till ett fantasifullt ljudlandskap. Eller så låter det jazz med tungt rockkomp. Svårdefinierat men mycket njutbart.

Comics in Concert är ett underfundigt gäng från Finland. De har en konstnär på scenen som tecknar ”live”. Bilderna växer fram och blir som små berättelser som projiceras på stora skärmar. Samtidigt framförs jazz med finskt dragspel i sättningen. Kul idé, men inte mer.

Representationen av konst på festivalen känns för övrigt skral. Knappt synliga är graffitikonstnären Kalle Nordströms bilder. Danskollektivet EHGA känns lite hemlösa, de har ingen programpunkt men jag ser dem lite här och där, dansandes bland minglande människor i en performance som ingen verkar ta notis om.

Vissa konserter pågår parallellt. Särskilt på fredagen känns det lite slöseri med till hälften fyllda konserter och sedan en långa pauser då det inte händer något alls.

Fredagen avslutas, lite oväntat på en jazzfestival, med en spelning av rapparen Cleo och soulsångerskan Kristin Amparo i skön förening. Coolt, kaxigt och SÅ kvinnligt. Cleos smattrande texter är skarpa står upp för kvinnors rättigheter. Utan varken pekpinnar eller plakat blir budskapet ändå så rätt och så livsbejakande. Tillsammans med Kristin Amparos fantatiska soulröst och producentduon Broke n’ Tipsy blir det ett härlig gungande liveframträdande som till och med får en liten skara att dansa just framför scenen.

Lördagen mjukstartar jag med en lugn och skön konsert i det lilla formatet med duon Per Ödberg och Dan Johansson, gitarr och trumpet, båda Luleåmusiker. Mest örongodis är DJs komposition ”Morning gift” och senare en härlig version av Peter Gabriels ”Don’t give up”.

Strax efter får jag ynnesten att lyssna på norska Håvard Lund Trio, även den en intim konsert på Lilla scenen. Mest är det singer songwritern Marthe Valles låtar som framförs, ibland med långa härliga improvisationer på basklarinett och gitarr. Den fina norska folkmusiken är aldrig långt borta utan finns närvarande som en mjuk fond. Valle har fantastisk röst och en fin närvaro när hon sjunger sina lätt melankoliska låtar om livet som är så flyktigt och vackert. Jag känner mig uppfylld av denna konsert.

Efter det känns det som att det dalar lite med soloartisten The Naima Train även om det är fascinerande med loop-pedal och att spela in sin egen orkester.

Arctic Mood är ett riktigt mastodontverk med stor orkester, projicerade fotografier och reciterade texter, alltsammans tolkningar om det naturnära livet på Svalbard, Nordnorge och Norra Ryssland. Kort beskrivet, härligt dramatiskt.

Lite försenad dyker så den som många väntat på, Rebecka Törnqvist upp på Stora scenen. Dagen innan har hon kommit på att hon vill ha en bleckblåssektion till vissa låtar så Walter Brolund, Norrbotten Big Band, har arrangerat och så har de snabbrepeterat. Inte illa.

Rebecka Törnqvist, med sin anspråkslösa pondus levererar, med både nytt och gammalt. Den något mörka No Bait hör till favoriterna. När så delar av NBB kommer in på scenen blir det stundtals i ett hysteriskt tempo, som en galen balkanorkester alltså och då menar jag bara positivt.

Min förhoppning är att Nordica Jazz & Art festival blir återkommande.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!