Just den hĂ€r dagen ska byggnadsstĂ€llningarna rivas â utan att nĂ„gon del tappas som kan skada en uppstoppad Ă€lg. Bruno Liljefors vĂ€ggmĂ„lningar pĂ„ Biologiska museet i Stockholm Ă€r en svensk konstskatt om 1 000 kvadratmeter och det största verk han gjorde. Konservatorerna limmar fast varje fĂ€rgflaga för sig â ett arbete som snart Ă€r klart.
Museet, som i höst fyller 130 Är, byggdes pÄ bara ett Är och pÄ privat initiativ av konservatorn och amatörzoologen Gustaf Kolthoff. Han ville placera stockholmarna i det vilda och fick sin kompis och jaktkamrat Bruno Liljefors att göra ett hÀstjobb till vÀnskapspris.
ââBruno stĂ€llde upp kanske lite för billigt, det finns ett brev dĂ€r han skriver om hur jĂ€kligt det var. Sommaren 1893 gick han omkring och mĂ„lade med stora kvastar pĂ„ bambukĂ€ppar. Han hade Gustaf FjĂŠstad som assistent som sjĂ€lv blev erkĂ€nd konstnĂ€r, berĂ€ttar Staffan Hansing, byggnadsantikvarie pĂ„ Skansen.
GrÄbruna mossan
Efter restaureringen av mÄlningarna ska den nu grÄbruna mossan bytas ut mot ny grön. De cirka 1 000 uppstoppade djuren ska rengöras och trÀden ska fÄ gröna barr och löv. DÀremot ska man inte heller nu installera elektriskt ljus i det sÄ kallade dioramat i övre delen av byggnaden som inte gÄr att isolera och vÀrma upp, framhÄller Staffan Hansing. Biologiska museet förblir dÀrmed nÄgot av en tidsmaskin.
Liljefors himmel och den konstruerade naturen ljussÀtts via de stora takfönstren vars lÀckage tvingade fram en stÀngning 2017. Det regnade in och fönsterrenoveringen blev ocksÄ den första och mest akuta ÄtgÀrden. Det naturliga ljuset Àr det hÀftigaste med hela det runda utstÀllningsrummet, tycker Staffan Hansing.
ââNĂ€r solen vandrar pĂ„ himlen speglas det hĂ€r, man ser hur mĂ„lningarna Ă€r anpassade efter dagsljuset. Upplevelsen skiftar beroende pĂ„ nĂ€r man Ă€r hĂ€r.
TT: Kan det runda rummet ses som ett slags analog föregÄngare till biografen Cosmonova pÄ Naturhistoriska riksmuseet?
ââJa, och lite bĂ€ttre!
Biologiska museet Àr en unik kombination av konst, natur och kultur, framhÄller Yvonne Nordlind, tf vd pÄ Skansen som Àgt museet sedan 1970. Den pedagogiska potentialen Àr fortsatt "mycket stor", framhÄller hon.
ââVi vill ju bevara huset, sĂ„ som det ser ut men hoppas kunna jobba lite mer med samtida moderna utstĂ€llningar. Vi Ă€r mycket inne pĂ„ arbetet med biologisk mĂ„ngfald och artbevarande.
Extern finansiering
Prislappen för renoveringen kan landa pĂ„ allt mellan 50 och 100 miljoner kronor, uppskattar Staffan Hansing. Skansen har inte fĂ„tt nĂ„got extra anslag och behöver söka extern finansiering. HĂ€rnĂ€st vĂ€ntar en stor renovering av den tjĂ€rade spĂ„nfasaden som ocksĂ„ den krĂ€ver hantverksskicklighet. Ăven ett nytt vĂ€rmesystem behövs. Yvonne Nordlind kan tĂ€nka sig att museet öppnar stegvis.
ââKanske Ă„terstĂ„r en treĂ„rsperiod innan vi kan öppna helt. Men vi ska öppna det, det har stĂ„tt stĂ€ngt för lĂ€nge och det Ă€r synd pĂ„ sĂ„dan hĂ€r byggnad. Det Ă€r ett roligt projekt och intresset Ă€r enormt. MĂ„nga vill komma tillbaka.