"Vi ska ge allt!"

Efter vinsten i SR:s talangtävling för några månader sedan har Martina Lundberg legat lågt med musiken. Skivinspelningen som påbörjades i våras har skjutits upp. Likaså repetitionerna inför konserten på Luleåkalaset. En lika ofrivillig som frustrerande fördröjning.
- Jag har haft väldiga allergibesvär som har gjort att jag inte har kunnat sjunga på hela sommaren. Det har också varit semestertider och en massa andra hinder. Vi måste repa varje dag den här veckan för att hinna få ihop allt, säger hon.
Bakgrund i jazzband
Just att spela med ett band i ryggen har Martina lång erfarenhet av från tiden som jazzsångerska. När hon spelar sina egna låtar är musiker inte en lika stor nödvändighet. Den akustiska gitarren räcker gott. Men konserten på torsdag är viktig, tycker Martina. Att bandet skulle backa upp var därför självklart.
- Det är så smidigt när det bara är jag och gitarren. Man sparar en massa tid. Men i längden funkar det inte. Det mycket roligare när man väl står där på scenen med ett helt band. Och framförallt så låter det bättre.
Så det blir fullt ös på torsdag?
- Ja, vi får bara spela 20 minuter, men vi ska ge allt!
Spelar i Norra hamn
Hon spelar på BD Pop-scenen i Luleås norra hamn, där bland andra Veronica Maggio, Cult of Luna och Hamngatan, Luleås nya indiepophopp, också spelar. De största artisterna har placerats på andra sidan av staden, på Södra hamnscenen. Dragplåstren för i år heter Millencolin, Lars Winnerbäck, Sanna Nielsen och - naturligtvis - E-Type. Den långhårige eurodanceartisten har efter åtskilliga besök på Luleåkalaset blivit något av festivalens husgud/-demon, beroende på hur man ser på det.
Har du kollat in årets artistprogram?
- Ärligt talat har jag inte hittat något som jag känner mig jättesugen att se. Men jag har inte hunnit studera programmet särskilt noga. Jag tar dagarna som de kommer, säger Martina.
Vad tycker om fenomenet stadsfestival, rent generellt?
- Ja du... Jag är ingen trogen festivalbesökare överhuvudtaget. Förutom på Trästock. Jag uppskattar när det är mindre och mer intimt. Man får en chans att uppleva musiken på ett helt annat sätt då.
Du släpper ditt debutalbum till hösten. Hur kommer det att låta?
- Det återstår att se. Alla låtar är färdiga, men hur de förändras i studion vet man aldrig. Min jazzbakgrund kommer i alla fall att höras. Sedan har jag gått mer och mer åt pophållet efter att jag började skriva egna låtar. Och så älskar jag country. Det kommer nog bli en salig blandning.