Makthavarare på heta stolen

Ungefär 50 personer lyssnade nyfiket när tre makthavare slog sig ner i varsin het stol för att utfrågas av författaren Peo Rask.
Förutom Kent Ögren var det Omar Jakobsson, kulturnämndens ordförande, och riksdagsledamoten Fredrik Lundh Sammeli som grillades.
Peo Rasks kniviga snabbfrågor, som hur många procent av landets böcker som bär sig ekonomiskt, klarades med beröm godkänt, vilket ändå måste tyda på en genuin kunskap för kulturfrågorna.
Politikerna ville även gärna lyfta fram  sig själva som ivriga förkämpar för kulturen.
– Jobb ger tillväxt och frihet, men kulturen ger livet en innebörd, sade Lundh Sammeli.
– Kultur handlar om människors känslor, intuitioner och upplevelser och är viktigt för att vi ska få ett tolerant och mänskligt samhälle. Luleås kultur är välutvecklad, men vi behöver mer kultur – både spets och bredd, sade Jakobsson.
– De senaste åren har vi sett ett trendbrott. Landstinget har lyckats få kommunerna att förstå ekvationen att kultur även genererar jobb och tillväxt, sade Kent Ögren.
Det var en ganska mysig stämning med en hel del leenden och skratt, men det hettade verkligen till vid ett par tillfällen, till exempel när Peo Rask undrade var landstingets litteraturkonsulent tog vägen.
Det finns en länsregissör, en konsulent för ungdomsmusik, en konstkonsulent, två hemslöjdskonsulenter. Litteraturen hade en konsulent, men den togs bort 2004. Den fanns kvar på er hemsida som vakant, men nu står där ingenting alls. Varför är litteraturen så styvmoderligt behandlad?
Kent Ögren gav sig in på ett långt svar som gick ut på att utvecklingen av en kulturyttring inte bygger på om det finns en kulturverksamhet eller inte, samt att den viktigaste konsulenten ändå var minoritetskonsulenten.
Men till sist svarade Ögren med förvånande ärlighet:
– Vi var helt enkelt inte nöjda med verksamheten. Därför avvecklade litteraturkonsulenten.
Peo Rasks följdfråga var om inte det måste uppfattas som en gigantisk kritik mot den person som hade tjänsten?
– Ja. Eller till oss själva för att vi hade ett otydligt uppdrag till konsulenten.
Peo Rask tog även upp regeringens kulturplan, där ordet ”civilsamhälle” smugit sig in och där kulturarbetare skulle vara ”volontärer”.
Rask ställde frågan om Norrbotten skulle hoppa på tåget med sanktionerat gratisarbete i kultursektorn.
Även här var Kent Ögren rak och tydlig:
– Om vi så ska vara den sista bastionen så är det vår uppfattning att ett aktivt kulturliv inte ska bygga på frivillig verksamhet. Samtidigt ser vi under Kulturnatten många som vill visa upp sig utan betalning. Men det innebär att verksamheten växer och att fler får chans till fast inkomst.
När Rask påpekade