Key enligt Jordahl

Ellen Key tillhörde sin tids främsta intellektuella. Hon drev frågor om kvinnors rättigheter, brann för att utveckla en ny pedagogik i skolan, stred för yttrandefriheten och försvarade både Strindberg och Branting.
Allt detta är väl dokumenterat. Mindre dokumenterad är den kärleksrelation hon hade till litteraturkritikern Urban von Feilitzen.
Under tolv år brevväxlade hon hett och intensivt med Urban von Feilitzen som hon aldrig skulle få vara med. Han var var gift och hade fyra barn och relationen dog ut när von Feilitzens fru upptäckte att de "kollegiala" breven var något mycket mer.
Key begärde att få tillbaka sina brev och brände dem.
Bara två brev överlevde Keys utrensning. Men historien satte författaren och kulturjournalisten Anneli Jordahls fantasi i svang och hon skrev romanen Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet), där hon utifrån sin kunskap om Key skapat sin bild om relationen mellan Ellen Key och Urban von Feilitzen.
- För sex år sedan satt jag på biblioteket för att göra research inför en artikel och på bordet där jag satt låg en bok om Ellen Key. Jag var inte så intresserad av henne. Jag tyckte att hennes biologism var rätt unken och så hade jag läst Strindbergs Svarta fanor... Men när jag öppnade boken och började läsa steg det fram en kvinna som jag inte hade en aning om. Hon var ju en stenhård förkämpe för yttrandefriheten och hon var emot barnaga. Och trots att hon kom ur adeln så hejade hon på arbetarrörelsen, säger Anneli Jordahl som föreläste på Kvinnobiblioteket i Luleå under söndagseftermiddagen.
- Och när det gäller hennes idéer om samhällsmodern så kan man säga att det där fanns ett frö till folkhemmet. Men mitt bland allt detta så fanns den här besynnerliga historien, som vittnade om en mänsklighet hos Ellen Key. De skrev 100 brev till varandra på ett år under en tid då det tog tre dagar för ett brev att komma fram. De måste ha skrivit med vändande post. Men det är ju ingen som vet vad som hände mellan Ellen Key och Urban von Feilitzen och det var där min idé till en roman kom, säger hon.

Ellen Key och Urban von Feilitzen kom i kontakt med varandra då Key recenserade en av hans böcker.
De delade uppfattning i en rad frågor och von Feilitzen blev kanske också smickrad av hennes uppskattande recension.
Så småning om besökte också Key hans hem, där fru och barn var med, och de började skriva brev till varandra.
Men Jordahl menar att det inte är säkert att Ellen Key såg sig som någon slags äktenskapsbryterska. I boken Kärleken och äktenskapet skriver Key att äktenskapet är osedligt utan kärlek, men att kärleken knappast kan vara osedlig - som ett frontalangrepp på den tidens borgerliga äktenskap där man inte gifte sig av kärlek utan sökte ett "gott parti". Key pläderade också för skilsmässan som ett alternativ till ett olyckligt äktenskap.
- Det är möjligt att hon såg det som att von Feilitzen var otrogen mot henne eftersom han var så passionerad mot henne, men stannade hos sin fru, säger Jordahl som läst de brev som trots allt finns kvar.
- De var rätt krångliga att läsa och i boken har jag förenklat deras stil så att den skulle kännas modern, säger Jordahl som erkänner att det var rätt nervöst att som litteraturkritiker ge ut en bok. Dels för att hon som kritiker "vet" hur den perfekta boken ska se ut, dels för att det är väldigt svårt att se sin egen text med någon slags distans. Och hon bävade för recensionerna.

Men Jordahl har fått fin kritik för sin bok sedan den gavs ut i höstas, även om en och annan har invänt och sagt "det där är inte Ellen Key".
- Men vilken Key känner vi till? De flesta bilder vi har av henne är när hon är gammal. Här handlar det om när hon var 30 och jag ville göra henne blodfull, med både snille och kropp. Och det stämmer ganska bra med Keys egen uppfattning om att kropp och själ var lika fint - något som retade gallfeber på hennes samtid, säger Jordahl.
Just att reta upp folk är ett drag som återkommer när Jordahl beskriver Ellen Key.
Det blev ju också så illa att Key kände sig tvingad att lämna Sverige under en period när landets lärda gubbar vid tiden ägnade stor möda åt att sabla ner Key och hennes idéer.
- Det var många som ville tysta henne, men hur många av hennes kritiker läser vi i dag?