Haida Jamshidi (till vänster) kom till Sverige som sexåring efter att ha levt sina första år i flyktingläger i Irak. På bilden tillsammans med storasyster Farra och lillebror Barzan.
Du föddes i ett flyktingläger i Irak, vad minns du av första åren?
– Jag och mina två yngre bröder föddes på sjukhus i Irak, alla andra föddes hemma. Jag minns när vi skulle åka till Sverige och några män i gröna kläder visiterade mamma. De hittade ett kasettband som hon hade satt fast på kroppen under sjalar, de tog det av henne och jag tänkte: "Gud vilket dåligt gömställe, hon borde ha gömt det i sin huvudbonad". När jag frågade henne om bandet berättade hon att det var folk som skickat hälsningar till sina nära och kära som flytt till Europa.
Hur var det att komma till Sverige?
– Det var snö när vi kom i december 1994, jag gick ut och lekte och hittade inte hem eftersom allt såg likadant ut.
– Mamma var väldigt ledsen när vi flyttade till Sverige och jag förstod inte varför, vi skulle ju få det bättre förstod jag det som. Men två av mina bröder fick inte följa med eftersom de hade egna familjer och det tog några år innan de fick komma till Luleå.
Hur var du som barn?
– Jag var väldigt blyg och ville aldrig vara till besvär. Jag minns att pappa blev frustrerad över att jag aldrig ville ta plats. När vi gick på stan bad han mig välja ut något från en butik, men jag ville inte. Jag visste att vi inte hade så mycket pengar men ville inte säga att jag visste det, för att inte ge dem dåligt samvete över att det var något jag tänkte på. Pappa sa att jag inte fick lämna butiken innan jag valt något och då kollade efter billiga priser och valde en grön tröja för 50 kronor (skratt).
Hur har det förändrats?
– Det har förändrats i och med mitt jobb, ibland pratar jag inför väldigt många människor. Nu måste jag ta plats och visa framfötterna, som ledare ska du kunna göra det.
Under utbildningen då? (Jamshidi pluggade TV-produktion på LTU)
– Ja, jag har alltid velat vara duktig. Som person är jag lite tystare men så fort det handlar om jobb eller plugg hörs jag. Jag förstod aldrig varför alla satte sig längst bak i skolsalen, jag ville ju höra och se. På så vis har jag alltid varit driven och framåt.
33-åriga Haida Jamshidi är gift och bor i Stockholm, men både hon och hennes man drömmer om att flytta upp till Norrbotten.
Efter utbildningen fick du vikariat på 24Norrbotten, som du bröt för att jobba som produktionassisten på "Ullared". Varför?
– När jag fick det jobbet kände jag att jag var tvungen att testa. Jag bröt med 24Norrbotten och det var inte kul eftersom jag visste att de skulle bli besvikna och återigen – jag gillar inte att göra folk besvikna.
Sedan fick du jobb på SVT som bland annat bildproducent. Vad blev nästa steg?
– Jag gick till Tomas Hall, som var nöjeschef, och sa att jag ville prova på att vara projektledare. Sedan gick det jättefort och jag fick mina egna projekt. Det rullade på.
Vilka stora produktioner har du jobbat med på SVT?
– Jag har varit biträdande projektledare på Melodifestivalen i två år, jag har varit projektledare för "Nationaldagen", "Tolvslaget på Skansen", "Julvärden", "Skavlan" och exekutiv producent för "Bäst i test", "1 mot Sverige" och "Allt för Sverige".
Vad gör du i dag?
– I dag har jag tre titlar på SVT: projektledare, exekutiv producent och 50 procent som biträdande programchef. Jag träffar många bolag som pitchar in program till SVT, det är häftigt att få vara med om det. Min karriär började med att intervjua Ravaillacz på "Allsång på Skansen" utan att veta vem som var vem. Jag skrev: "Röda byxor: Claes Malmberg", "Blå byxor: Tommy Körberg" och sedan antecknade jag "röd sa så", "blå sa så" – jag är uppvuxen med parabol och visste inte vilka det var. Sju år senare sitter jag och möta bolag som pitchar underhållningsprogram åt oss. Jag har jobbat hårt för att komma dit jag är i dag.
Karriären har gått fort för Haida Jamshidi, som började som vikarie på 24Norrbotten.
Har du träffat många superkändisar?
– Ja, det skulle jag säga. Jag har träffat Patti Smith, Foo fighters, Emma Thompson, Alicia Vikander, Kofi Annan ... väldigt många. Ett starkt minne var när jag träffade Ricky Gervais. Han kom ut från toaletten och jag tänkte högt: "Kan vi ta en selfie". "Självklart" sa han och medan jag tar fram min telefon har jag sådan ångest, det är så oproffsigt. Jag har aldrig gjort något sådant men visste att så många av mina vänner älskade honom och tyckte att det var så coolt att jag skulle träffa honom. Det är enda gången jag haft ångest över mitt beteende, jag vill vara proffsig. Men jaja, det får väl vara – nu har jag en bild med honom.
Fler möten med kändisar då?
– Är kungen en världsstjärna? Det är han väl? Honom har jag suttit i möte med när jag gjort nationaldagen. På min dator har jag en bakgrundsbild på min pappa och när jag visade Powerpoint eller en film frågade han: Vem är den där mannen? Ska han vara med?
– Efter mötet stannade de kvar och ställde en massa frågor. Kungen tyckte att jag skulle bjuda in min pappa till "Nationaldagen" men det har jag aldrig berättat för honom. Jag tror att han hade blivit glad, han har en sådan respekt för kungligheter.
Du bjöd inte in honom?
– Nej, han skulle ju ha åkt. De tog en bild av oss med kungen och drottningen och två sekunder efter att den lagts upp på Facebook ringde han och frågade varför jag inte berättat att jag träffat dem. Han var så stolt och ville ha bilden, så jag skrev ut den på A4 och skickade till honom. När jag kom till Luleå ville han gå och köpa en ram och nu har han bilden inramad vid soffan.
– När jag slutade på "Skavlan" fick jag två koppar, en till pappa eftersom (Fredrik) Skavlan tycker om honom. Han har många koppar och alla gäster får en sådan så det är ingen stor grej, men han ville verkligen åka in till stan och köpa något till Skavlan som tack. Men vad ska man köpa till Fredrik Skavlan? (Skratt). Jag köpte en liten godisskål och gav den till honom i Stockholm och sa: "Du har startat det här". Senare skickade han en bild av skålen hemma hos honom på köksbordet.
– Skulle jag berätta för pappa om kungen vet jag inte vad som skulle hända.
Här är bilden som Haida Jamshidi hade ångest över. Komikern Ricky Gervais besökte "Skavlan" och Jamshidi tog en bild ihop med honom. "Oproffsigt", kallar hon det.
Umgås du med tv-profiler privat?
– Jag umgås med vissa profiler periodvis men det beror på vilket projekt man jobbar med. Jag ser de som kollegor och inte så mycket som ”kända profiler”.
Är du sugen på att flytta tillbaka till Luleå någon gång?
– Jaaa. Det har vi verkligen pratat om: Ska vi inte bara åka upp? Majoriteten av mina syskon är här och min man har alltid kommit bra överens med dem, men jobbet har gjort att vi inte kan det.
Efter ett möte med kungen och drottningen blev Haida Jamshidis uppmanad att bjuda in sin pappa till nationaldagsfirande av kungen. Det har varit en hemlighet fram till nu.