Historien bakom bärplockningen

Det började med en stipendieresa till Warsawa, Polen. Konstnären Margareta Klingberg skulle börja studera på konstakademin där och behövde tjäna lite extrapengar till resan och studierna.
Hon gav sig ut i de västerbottniska skogarna för att plocka bär.
Väl i Polen tipsade hon de polacker hon lärde känna om att man kunde tjäna en slant på bärplockning.

Året var 1985 och sedan dess har bärplockningen förändrats från extrainkomst till globalt säsongsarbete.
Det vill Margareta Klingberg visa med utställningen On the Move som öppnar i dag på Norrbottens museum.
Här visas hennes bilder från de norrländska bärskogarna där thailändska, ukrainska och polska bärplockare avporträtterats i sitt arbete med bärplockningen. På många av bilderna står de framför enorma, blåbärsfläckiga säckar.
- Mitt första möte med dem var på en myr utanför Åsele, säger Margareta Klingberg framför porträttet på en grupp thailändska bärplockare.
Det mötet skedde år 2000 och hon ville följa dem och ta bilder, så hon fick deras tillåtelse att köra efter dem i sin egen bil. Hon lärde känna dem och resan fortsatte sedan i Thailand där hon vistades med dem under tre månder i deras hemby i regionen Isan i nordöstra Thailand. Även där blev personerna porträtterade i sitt dagliga liv och arbete.

Hennes dokumenterande blev material till utställningen och förutom vistelsen i Thailand har Klingberg även varit i Polen och Ukraina och samlat material.
- Förklaringen till att de vill åka hit finns i hemlandet, säger Margareta Klingberg.
Till utställningen har Klingberg skrivit en bakgrund om det globaliserade gästarbetandet och bärplockningen i de norrländska skogarna.
Förklaringen enligt Klingberg till att de thailändska männen och kvinnorna lämnar sitt hemland för att plocka bär i norra Sverige under sensommaren är att odlingssäsongen för ris i hemlandet just då kräver mindre arbete. När bärsäsongen är över i Sverige tar risskörden vid i hemlandet.
Men vad som förut kunde vara en lukrativ inkomst har under tid förvandlats till "kaat tun", ett ord på thai som Margareta Klingberg stötte på ofta och som kan översättas ungefär som kapitalförlust.
- Trots att de presterat mycket hade de ändå inte lyckats göra mycket till vinst, säger Margareta Klingberg.

En av de största bilderna på utställningen visar en thailändsk man som står uppe på en skogsslänt och tittar rakt in i kameran. Bakgrunden är en till synes ändlös vidd av blånande, norrländsk skog. Över mannens axlar hänger ett ok med två enorma säckar fulla av bär.
- De dignar inte under bördan av bär utan även under den ekonomiska bördan gentemot bemanningsföretagen, säger Margareta Klingberg om bilden.
Det visar även den installation som är en del av utställningen. Dussintals kassar mörkt fläckade av bär står på rad längst in i rummet som en påminnelse om det enorma slit bärplockningen inneburit för bärplockarna.
- De visar på dimensionerna i deras arbete, säckar som man bär på samma sätt som man bär riskärvar i Thailand. De är impregnerade av olika arbeten i båda länderna, säger Margareta Klingberg som fått bärsäckarna av de thailändska bärplockarna efter förra årets säsong.
På ett liknande konkret sätt illustreras hur den ekonomiska verkligheten sett ut genom den bokföring dag för dag från 2008-2009 som en av de thailändska männen gjort och som nu sitter uppsatt på väggen.
- Den berättar mycket om daglig möda, slit och prestationer. Det är en dagbok som är värd att läsas, att lusläsas, säger Margareta Klingberg.