Den fattiga flickan från Åland som arbetade som hembiträde hos en tvålmiljonär i New York och på sin fritid skrev ett vinnande manus till en romanpristävling var en klassisk amerikansk framgångssaga. Boken bedömdes som en ”fin, allvarlig, intensiv och stor bok, vars djup är fyllt av sanning”.
Sally Salminen föddes 1906 i ett fattigt småbrukarhem i byn Vargata i Vårdö på Åland. Fadern drunknade en novembernatt 1913 och lämnade familjen i en mycket svår situation.
Sally Salminen drömde tidigt om att bli författare. Under världsdepressionen 1930 gav hon sig iväg till New York och där fick hon arbete som hembiträde hos en ”tvålmillionär”, syskonparet Maize.
Under ett återbesök på Vårdö 1932 fick hon höra om en kvinna från Österbotten som kommit till Åland och hon blev förebilden för Katrina. Naturligtvis hämtade Sally Salminen också inspiration från sin egen uppväxt i början av 1900-talet i ett utpräglat klassamhälle.
Till en romanpristävling 1936 skickade Sally Salminen in sitt manus, som hon skrivit under lediga stunder i New York. ”Katrina” segrade och blev en omedelbar succé. Boken var tacksam att marknadsföra. Rubriker som ”Köksan hos tvålmiljonären som blev succéförfattare” gick hem både i USA och i Europa.
Under sitt första utgivningsår kom boken ut i 15 upplagor och den översattes till ett 20-tal språk. För många kvinnor har ”Katrina” varit deras kanske enda men nog så viktiga bok. Boken börjar som en vacker folksaga: ”Katrina var den äldsta av tre systrar, dotter till en bonde i norra Österbotten. Hon var den vackraste, den gladaste och den stoltaste av de tre systrarna.”
Till Katrinas hemsocken i Österbotten kommer en vårkväll sjömannen Johan. Hon följer med honom till Åland, men hans löften väger lätt mot den bistra verkligheten. Hans hem är inte mycket mer än en koja och Katrin får på ett hårdhänt sätt uppleva det åländska klassamhället där hon betraktas nästan som paria. Hon lyckas dock bibehålla sin värdighet genom livets alla skiften.
De stora amerikanska filmbolagen Warner Bros och Metro Goldwyn Maier ville köpa rättigheterna till ”Katrina” men filmen kom att spelas in i Sverige, på Torö i Stockholms skärgård i regi av Gustaf Edgren. Över en miljon biljetter såldes enbart i Sverige.
Boken ”Katrina” uppskattades överallt utom i Sally Salminens hembygd på Åland. Hon försökte återvända hem och köpte till och med ett hus, men det fungerade inte. Många ansåg att hon hade gått för hårt åt lokala makthavare i hembygden. Hon stämplades som ”röd”.
Sally Salminen mer eller mindre tvingades bort från Åland. Hon har beskrivit situationen i boken ”Den långa våren ” från 1939.
Tillsammans med sin danske man, konstnären Johannes Dürkoph, bosatte hon sig i Köpenhamn. Under den tyska ockupationen var hon aktiv i motståndsrörelsen.
Efter kriget fortsatte Sally Salminen sin författarverksamhet. Hon skrev sammanlagt 17 böcker, både romaner och reseskildringar. Hon avslutade skrivarkarriären med självbiografiska böcker som ”Upptäcktsresan” från 1966, ”Min amerikanska saga” från 1968 och ”Världen öppnar sig” från 1974. Hon skrev hela tiden på svenska.
Det dröjde länge innan det officiella Åland gav henne erkännande. Först 1974 erhöll hon ett blygsamt stipendium. Nu lever hon vidare på Åland i en kulturförening som heter ”Katrina”. 1976 avled Sally Salminen i Köpenhamn.