1925 lanserade STF och SJ tillsammans "Skolungdomens tåghem". Efter några år blev tåghem något för fler än skolungdomar.
– Konceptet var att tåget förflyttade sig nattetid, sedan gick man av och spenderade dagen på ett utflyktsmål, säger Jan Bergsten.
På tåghemmen lagades maten i Försvarets köksvagnar, sedan åts den i matsalsvagnar. Det fanns också sällskapsvagnar med musik och dans.
Tåghemmen var populära under 1950-talet och rullade såväl vinter- som sommartid. Det var under detta årtionde Lennart Nilsson – för de flesta känd som medicinfotograf – fick i uppdrag av SJ att fotografera järnvägslivet. Flera av dessa bilder finns att se i Jan Bergstens nya bok "Kryssningståg".
– Han var en otrolig reportagefotograf. Man ser direkt att det är han som har tagit fotografierna. Det är något lättsamt över dem. De kan säkert vara arrangerade, men ser verkligen ut att vara tagna i stunden.
Jan Bergsten har inte skrivit alla kapitel i boken själv. Även före detta tågmästaren Lily Alström och lillvärdinnan Eva Neymark har medverkat med varsitt kapitel. I dessa berättar de hur det var att jobba på tåghemmen.
En annan som också medverkar med sina erfarenheter är Lars-Göran Eriksson som var vagnskötare på Dollartåget, vilket gick Stockholm-Narvik för att locka amerikanska turister.
– Det lyckades också. I början var det väldigt fullsatt. Det körde 1950– 1969 och populariteten avtog nog lite under tiden.
Tåghem ligger i tiden eftersom det är miljövänligt, säger Jan Bergsten:
– Dagens Nyheter har börjat med kryssningståg, vilket kan betyda att det är på väg tillbaka.