Sist ut i Gunilla Röörs samtalsserie "Röörs salong" på tisdag kväll, var författaren och journalisten Elin Anna Labba, journalist och författare som fick Augustpriset 2020 för fackboken "Herrarna satte oss hit" om tvångsförflyttningen av samer. Ett trauma för det samiska folket.
Gunilla Röörs samtal med Labba rörde sig mycket kring frågan om att ha tillgång till sitt eget språk och hur viktigt det är ur demokratisk synvinkel.
När Elin Anna Labba började det digra arbetet, med att samla in röster och vittnesmål och intervjua så många som möjligt som hade varit med om tvångsförflyttningen, hopade sig frågorna på det personliga planet, till exempel: "Varför kan jag inte tala mitt modersmål och varför kan jag inte jojka?", berättar hon.
Språket har hon sakta men säkert återerövrat, bland annat genom att översätta alla de intervjuer hon gjort. Hon beskriver arbetet med boken som att lappa och laga och fylla i en pusselbit av Sápmis och Sveriges historia. Boken är skriven både på samiska och svenska.
Genom boken "Herrarna satte oss hit" har Anna Elin Labba gett röst åt människor och berättelser som annars kanske hade fallit i glömska.
– Bilden av Sverige är att vi är ett homogent land. Men det är många människor som inte får plats i den bilden. Det är trångt när det gäller vad som skrivs och ges ut. Trots "den samiska boomen" med författare som Moa Backe Åstot och Ann-Helén Laestadius, finns det alltför lite kultur på det samiska språken. Många författare bosatta i Sverige får vända sig till Norge för att få sina böcker utgivna. Kanske beror det på att Norge känner att de har ett större "ångerkonto" gentemot samer, de vill ta ansvar för den skada de gjort när de ville "förnorska" folket, säger Labba.
Som avslöjar att hon har påbörjat arbetet med ytterligare en bok. Ur det insamlade materialet av inspelningar inför "Herrarna satte oss hit" finns det mycket kvar att ösa ur.
Efter scensamtalet var det frågestund och då kom frågan om Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket upp.
– Jag började lyssna på sändningen från Uppsala domkyrka på radio men stängde strax av då jag kände att jag inte orkade lyssna, trots att jag tyckte det var viktigt. Det rörde upp något i mig, svarade Elin Anna Labba.