NY BOK
Regina Porter
Resenärerna
Översättning: Manne Svensson
Norstedts
Socialt hör de hemma i alla delar av det amerikanska samhället. Tiden sträcker sig från andra världskrigets slut till åren efter Obama.
I tusen avsnitt får vi veta hur de vuxna har det och hur deras barn växer upp och står i. De där presentationerna är i början korta, snitsiga och ofta anekdotiska. Allt eftersom åren går blir de längre och tätnar. De är ändå en förfärlig massa människor att hålla reda på, "Resenärerna" kunde vara en tjock rysk roman.
Därtill kommer att kapitlen är försedda med oväntade rubriker och innehåller ända upp till sex olika årtal. Läsaren får hoppa vilt mellan åren. Vem är det nu som tar över? tänker jag ofta.
Romanen kunde vara en klippbok där saxen fått löpa amok. Det är som om Porter fruktar att vi ska nicka till. Det är dock ingen risk. Hon skapar i mycket laddade scener i ett USA som vi annars inte ser så skarpt. Mycket är en skam för landet.
Skildrar man ett samhälle som spricker sönder ligger det kanske nära till hands att också låta romanens form "haverera". Jag är inte säker på att det fördjupar temat. Ändå är det en strålande bok. Porter visar i starka och laddade episoder vad ras, kön, pengar, klass och position betytt i amerikansk historia.
En av dem som deltar i Vietnamkriget är matros på ett hangarfartyg. Där hittar han en pjäs ur vilken han ständigt spelar upp repliker för sina två små döttrar. Flickorna får sina liv bestämda av den pjäsen! Det finns många sådana fantastiska uppslag i boken.
"Resenärerna" är en debutroman men Porter skriver med en auktoritet som jag trodde krävde betydligt större erfarenhet – både av att leva och av att skriva. Hon tar sig så lätt och obesvärat in i personerna men lämnar dem också i rätt ögonblick. Hon respekterar deras integritet, också när hon varvar in långa, känsliga porträtt.
Agnes, som får sitt liv bestämt av en tidig våldtäkt, och Eloise som i unga år lär sig flyga, är de två huvudpersonerna. De älskar varandra men det är en kärlek med förhinder.
Runt dem finns en salig röra av personer från två släkter eller klaner som delvis kopplas ihop, delvis faller isär. Folk rör sig över hela landet och tar sig också över till Europa. Jag tycker kanske inte att de europeiska delarna är lika starka som de övriga partierna i boken.
"Resenärerna" liknar egentligen en bucklig novellsamling där varje avsnitt är hårt knutet till en avgörande episk scen. Ibland verkar novellerna nästan nerstoppade i varandra.