NY BOK
Mathias Kunto
Tidsbrott
Första delen i Evigheten
Norrlandsbok
Där inne finns tavlor från många olika årtionden, och även fantasifulla målningar av framtidsstäder. Anton hittar en garderob full med historiska kläder.
När en blå virvel oväntat skapas ur tomma intet och börjar dra i sig Anton lyckas Kevin få tag i honom. Men virveln är för stark och båda sugs in.
De vaknar i en källare. Utanför dörren hörs prat, men svenskan låter konstig. Nästan som ett annat språk. När de går ut stirrar alla på Kevins jeans, sneakers och t-shirt. På något sätt befinner de sig nu långt bak i tiden, på 1500-talet.
Pojkarna gör sitt bästa för att klara sig. En man som påstår sig vara tidsresenär hittar dem, men de hinner inte få några förklaringar. En annan man kidnappar dem och nästa gång vaknar de upp i Stockholm.
Flickan Jill räddar Kevin och Anton från kidnappningen, och de maskerar sig som tjänare på slottet, en roll som de behåller resten av boken för att inte avslöja sin identitet som tidsresenärer.
Mathias Kuntos debutroman "Tidsbrott" är spännande hela vägen genom. Det finns inte ett kapitel, inte en sida då jag inte vill veta vad som händer härnäst. Jag får hela tiden egna misstankar och idéer om vilka som är skurkar och vad som egentligen pågår på slottet.
Varje gång en fråga besvaras så uppstår nästa. Det finns alltid något nytt att upptäcka. Vem är tjuven som försöker stjäla rikssvärden? Vilka är egentligen Kevins föräldrar?
Men allt är inte bara allvarligt, det finns även en konstant humor. Kevin och Anton skojar med varandra, kung Gustaf är förtjust i Kevin och allt detta lättar upp stämningen.
Trots att romanen handlar om tidsresande så är den trovärdig. Jag kan se framför mig hur allt som sker är sant. Att det finns tidsresenärer i varje årtionde, maskerade som vanliga människor. Vapnen, papperna som reagerar på ens personliga biologiska avtryck, och dryckerna som omskriver synapser i hjärnan är alla saker som inte framstår som helt omöjliga när man har framtidens teknologi.
Tidsbrott handlar också om vänskap, avundsjuka, vardagsproblem och hur det egentligen var på 1500-talet. Det märks verkligen att författaren har lagt ner jobb på att göra narrativet realistiskt. Allt från språket och kläderna till stanken, rättssystemet och klassamhället.
Jag hade svårt att lägga ifrån mig Kuntos "Tidsbrott", och jag längtar till att vara fastklistrad vid uppföljaren likaså.