NY BOK
K-G Bergström
Nöd och död
Den ryska ockupationen i norr 1809
Historiska media
Europa stod i brand vid sekelskiftet 1800. Kejsar Napoleons Frankrike ville erövra den europiska kontinenten. Sjömakten England skulle knäckas genom att man upprättade den så kallade kontinentalblockaden. Frankrike och Ryssland biträdde den tanken. Hur skulle man göra med Sverige och Finland, som stod på den franska sidan? Uppgörelsen gav Ryssland rätt att expandera västerut. Så var utgångsläget nyåret 1809 för vad vi kallar Västerbotten/Norrbotten.
Sedan följde den välkända ockupationen av kustlandet mellan Torneå och Umeå. Ryska trupper var förlagda i kustbyarna, tidvis satt den ryske generalen Kamenskij i Gammelstad, flottbroar byggdes över älvarna för att ge en förbindelse landvägen mot söder. Under sommaren 1809 skedde några mera uppmärksammade militära aktioner som Sävar och Ratan, affären vid Pitsundet och ”slaget” vid Lejonströmsbron i Skellefteå.
Det var kriget i stort och smått: kringströvande ryssar, svenska soldater på väg mot norr liksom nöd och lidande i största allmänhet. Visst har vi synliga monument från den tiden, som ryssgraven i Alvik där hundratalet jordades i en skogsbacke under namnet ”ryssar”, trots att de var svenskar. Folktraditionen har inte kunnat hålla isär om svensk eller ryss vilade som okänd hemma i byn.
Om allt detta skriver K-G Bergström många tänkvärda ord. Det mesta är väl dokumenterat sedan tidigare men Bergström kryddar sin text med lokala detaljer. Här kan nämnas Anders Åberg, riksdagsmannen i Stockholm som bekymrade sig om hemmavarande hustru och barn på gården i Bygdeå.
Det är en intressant detalj från det ockuperade Västerbotten. Vi har i dag svårt att komma ihåg att det dagliga livet trots allt fortsatte, både med att bruka jorden och utföra skjutsningar för de båda arméernas räkning, helt enkelt det vardagliga livet vid sidan om kriget.
Bergström skriver även om rysskräck och stormaktspolitiska aspekter på Nordkalotten efter kriget. Den nya riksgränsen mot storfurstendömet Finland medförde att de lappländska gruvorna kom att tillhöra Sverige. Även detta kan ingå i begreppet nöd och död, men i ett större sammanhang.