Sportjournalisten Erik Niva från Malmberget, numera boende i Stockholm, var värd för radioprogrammet Sommar i P1 den 3 juli 2019. Samma dag satt Karin Färnlöf Clarin från Kungsbacka i bilen och lyssnade på radio.
– Erik Niva berättade om sin uppväxt i Malmberget och kom in på när han gick gymnasiet på 1990-talet och många ungdomar tog sitt liv. Jag blev så tagen av berättelsen och hade aldrig hört talas om det. Det satte sig hos mig.
Redan tidigare under våren 2019 hade Karin Färnlöf Clarin bestämt sig för att ge skrivandet en chans.
– Jag hade påbörjat ett annat skrivprojekt som låg hemma och väntade, men när jag kom tillbaka efter sommaren ville det inte ta sig. Jag lade undan det och tänkte att jag kanske kan skriva något kring händelsen som Erik Niva berättade om, men med en annan infallsvinkel.
Hon drog sig till minnes en bild som hon fått för sig en gång för länge sen:
– Jag har vandrat mycket i fjällen, och fick en bild av en ensam vandrare som kom fram till en fjällstuga och hittade en död person där. Någonstans gifte sig de två olika händelserna, och jag började skriva utifrån det.
Karin Färnlöf Clarin är en van fjällvandrare, men hade tidigare bara gjort kortare besök i Gällivare och Malmberget.
– Jag har klivit av tåget där och väntat på bussen några timmar.
Inför bokskrivandet åkte hon tillbaka för att lära känna samhället lite mer, något som väckte många känslor:
– Dels är det fantastisk, storslagen natur, med vyn över Dundret, fjällen, vattnet och skogen. Jag var där i oktober och jag tror att det var 14 minusgrader när jag klev av tåget, och någon decimeter snö. Jag är uppvuxen i Göteborg där det inte riktigt var så.
– Sen gick jag runt och tittade och kände in platsen. Hela samhällsomvandlingen är väldigt påtaglig. Det byggs mycket i Gällivare, men sen var jag upp och gick i Malmberget. Det var spöklikt, kändes som att gå i en övergiven gammal västern-stad, med trasiga skyltar som rasslade i vinden.
Gruvbolaget spelar en central roll i handlingen i ”Fjällmordet”.
– Den här symbiosen som blir mellan företaget och samhället finns ju på fler ställen, där ett enskilt företag är betydelsefullt för en mindre ort. Men gruvföretaget är mer fysiskt, det påverkar livsmiljön så oerhört mycket och ger samtidigt både en trygg försörjning och stadig inkomst, vem kan säga vad som är rätt och fel i det?
– Jag ville skildra och komma åt vad som händer i människor, dels när vi drabbas av en katastrof, dels vad det innebär att leva i ett samhälle som håller på att försvinna. Vad gör det med oss? Jag har velat belysa det så att man inte skuldbelägger åt något håll, att det är komplext.
Karin Färnlöf Clarin har alltid skrivit, men debuten kom först vid 54 års ålder.
– Barnen är stora, jag har eget företag med min man och hade möjlighet att ge mig själv utrymme. Skrivandet ger mig ett kreativt rum där jag får släppa lös. Jag kan inte måla eller handarbeta, är jätteklantig på alla såna grejer, men det här får min hjärna att vara kreativ.
På bokens omslag finns en stämpel med texten ”Gällivaremorden”. Tanken är att det ska bli en bokserie.
– Manus nummer två är ganska långt gånget, det utspelar sig i Gällivare med samma team. Förhoppningsvis kommer den ut nästa vinter. Jag är väldigt kär i fjällen och hela miljön, och har ett stort hjärta för norra delen av Sverige. Att man får vara väldigt liten i det stora, det är något väldigt befriande i det.