"Låt teaterpubliken få skratta"

KULTURDEBATT

Övervägande plus, vilket höjer förväntningarna. Jag ser fram emot att själv uppleva teatern och sångerna!
Vad som däremot får mig att häpna och bli rätt förbannad är recensenten Birgitta Östlings dåliga smak att ta med stycket ”Att ett antal personer i publiken står för ett beteende som för tankarna till gamla tiders skrattmaskiner förtar dock stundtals lite av stämningen.” Vad är detta för elitistiskt uttalande?
Att störa sig på högljudd publik kan man väl göra. Det kanske är något som nämns på kafferasten dagen efter. Och hade det varit 500 i publiken så visst. Men när endast 50 personer deltagit, och enskilda kan känna sig utpekade ... Vad menar du Birgitta? Är det en missbedömning av dig eller en signal till oss vanliga bonnläppar med lössnusar att det inte lämpar det sig att visa glädje när vi går i finrummens salonger?

Vi som producerar kultur vet att många drar sig för att gå på teater, bland annat. Det anses vara finkultur och inte riktad till lortiga arbetare. De som saknas i publiken är ofta personer från inlandet som kanske inte har samma kulturella kapital, eller tillgång till kultur, som en stadsbo. Det saknas killar och män, som hade mått bra av att känna saker och våga visa det med skratt och gråt. Såna här onödiga uttalanden gör inte saken bättre.

Är det inte en herrans nåd att få uppleva livekultur i dessa tider av upplevelsetorka? Att ensemblen har en glad publik att spela inför, att de har jobb? Att publiken får skratta en stund och glädjas åt något, när världen utanför är kall, mörk och full av sorg? 
Ska inte vanligt folk i lugn och ro få ta in en historia om den lilla människan, skriven av en folkkär författare, i en föreställning skapad just för vanligt folk, utan risken att bli nedsablade av överheten?
Särskilt i dessa tider då fattiga människor än en gång står ute i kylan i juletider och hakkorsen i Tyko Jonssons gran kanske inte är så långt borta som vi egentligen tror?
En ursäkt vore på sin plats från recensenten och redaktören som släppte igenom denna dikeskörning. Den var förmodligen inte illa menad, men ändå. Gör om och gör rätt. Ett väl utfört arbete ger som bekant en inre frid och är den grund varpå samhället vilar.

Så skratta på ni i publiken, det är ett högre betyg för teaterns ensemble än vad någon recensent kan ge.

Viktor Krutrök

SVAR DIREKT: 

Självklart ska publiken få skratta – hjärtligt och äkta. Så var dock inte fallet denna gång.

Birgitta Östling

kulturredaktör, NSD