Victor borgade för tidlös komik
Han utsågs till världens roligaste man av New York Times. Hans Olov Ohlson minns en tidlös musikalisk komiker med stenansikte.
Foto: LUCAS
Punkten blev ett kort intensivt ljud, kommat ett aningen längre. I kombination blev de semikolon. Längre läten symboliserade tankestreck, utropstecken och frågetecken.
Interpunktionsmonologen blev ett av Borges mest kända nummer. I mer än 60 år gjorde han Phonetical Punctuation i olika varianter. Andra gjorde anspråk på idén, fast den förfinades och framfördes med fenomenal finess av Borge. Det förblev ett exempel på den tidlösa musikaliska komik som han stod för, dansken som av New York Times benämndes "världens roligaste man" och som föddes för hundra år sedan, den 3 januari 1909.
Ett återkommande nummer var också hans inflationsspråk. Eftersom allt gick upp tyckte Borge att även språket borde ges ett högre värde. Engelskans wonder, before, create och tenderley blev i hans uppskattade variant twoder, befive, crenine och elevenderly, som exempel.
Han var född Börge Rosenbaum och utbildad musiker. Han debuterade på Tivoli hemma i Köpenhamn 1927 och uppträdde hos Karl Gerhard i slutet av 30-talet. Via Sverige flydde han till USA när kriget var ett faktum.
"Churchill och jag var de enda som förutsåg vad som skulle ske. Churchill räddade Europa och jag mig själv", sa Borge om flykten.
I sitt nya hemland debuterade han i Bing Crosbys radioshow 1941. Han blev Årets bästa nya radiounderhållare året därpå och senare stor stjärna i Las Vegas. I kontraktet stod det att han skulle ha det högsta gaget i nöjesstan.
Artistnamnet Victor Borge var svårt att uttala, men det bekymrade honom inte: "Bara de stavar det rätt på checkarna."
Föreställningen Comedy in Music gjorde han 849 gånger på Broadway, från oktober 1953 till januari 1956 - rekord för en enmansföreställning, enligt Guinness rekordbok.
Han dirigerade också, bland annat Trollflöjten.
"Det är mycket enkelt att dirigera. Man rör bara sina händer uppåt, nedåt och åt sidan, och så kommer det ut musik."
I allt han gjorde fanns känslan och tajmingen. Han vågade vänta ut reaktionerna när han skojade vid sitt piano, solo eller ihop med operastjärnor och notbladsvändare.
Nästan ständigt behöll han stenansiktet, även om hans natur var en annan.
"Leendet är det kortaste avståndet mellan två människor."
Borge dog dagen före julafton 2000, två veckor innan han skulle fylla 92.
Så jobbar vi med nyheter