1 En vinter som bara slaskar bort, nog är väl ändå den här vintern betydligt varmare än normalt?
– Ja, det är extremt i år. Det är öppet i Bottenviken och det finns bara strimmor av is längs skärgården. Vi har haft en rekordmild februari och inledning av mars.
2 Varför blir vädret så här?
– Det har kommit in milda ett vädersystem från sydväst samtidigt som lågtrycken passerade norr om oss. Vi fick en ovanligt mild luftström och det kom ovanligt mycket snö, rekordmycket faktiskt, i början av februari. Det är det vi ser fortsättningen av nu. Vi har meteorologisk vår i Haparanda och längs hela Norrbottenskusten.
3 Är det här vädret ett tecken på klimatförändringar?
– Klimatforskare har slagit fast att vädret har förändrats av mänsklig påverkan och det finns flera exempel på det. Globalt ser vi mer extremväder på olika ställen med torra somrar och blöta vintrar. Det kan vara så att de scenarier som togs fram av klimatforskare i början av 2000-talet håller på att slå in nu.
4 Hur pass orolig är du över klimatförändringarna?
– Det är klart att jag tänker på det, men jag ligger inte sömnlös över det. Det finns många andra signaler i samhället och i omvärlden som inte känns så bra just nu. Det är många parametrar som pekar åt fel håll och som officer är jag mer orolig över det än över vädret.
5 Får vi något mer vinterväder i länet i år?
– Det blir mer och mer osannolikt, i alla fall vid kusten. I fjällen är det ju fortfarande meteorologisk vinter.
6 Är det dags att sälja snöskotern?
– Det vill jag inte uttala mig om (skratt).
7 Får du många frågor om vädret, även när du inte jobbar?
– Ja, det får jag. Nu är folk mycket mer uppdaterade än tidigare med de olika väderapparna som finns och de ställer fler frågor. Det bidrar till ett större intresse och folk vill verkligen veta - hur fungerar det med vädret?
8 Med tanke på alla väderappar och all information vi kan få om väder på internet, håller ditt jobb på att bli överflödigt?
– Nej, nu är det ju inte heller det vanliga vädret som är min profession, jag jobbar med prognoser för flygväder. Och det finns det inga appar för. Vi tittar på lite andra värden, som utrymmet mellan mark och moln, risk för isbildning och även för höga vågor.
9 Vi ser ju ofta kvällstidningarnas rubriker som lyder "Här blir det soligast i sommar" långt i förväg. Men för hur långt fram i tiden går det att ge tillförlitliga väderprognoser?
– Det beror på vad det är för väderläge. När det rör sig om högtryck som kommer in sommartid kan de ligga stationära länge. Då är det relativt lätt att förutse vädret. Svårare är det att göra prognoser för lågtryck som kommer in rakt söderifrån över Skandinavien. Då kan väderprognoserna förändras mycket på bara någon dags sikt. Ett annat klassiskt exempel är om det har utlovats regnskurar till midsommarafton och så sitter någon i en stuga i Piteå där solen skiner och upplever att prognosen är fel. Men regnet passerar kanske Rosvik och Jävre och där upplevs prognosen som rätt. Modellerna för att göra väderprognoser har dock blivit betydligt bättre än de var förr. De prognoser man då kunde göra för två-tre dygn framåt kan man göra för fem dygn i dag.
10 Norrbottenskusten brukar anses som ett av de solsäkraste ställena i landet, hur kommer det sig?
– Det beror på att vi har det relativt kalla havet, Bottenviken, som på dagarna sommartid värms upp mycket långsammare än markytan. Då bildas sjöbris vilket gör att vinden blåser in från havet och bildar molnen längre in över land. Det gör att kusten och skärgården ofta har soligt väder.
11 Varför blev du meteorolog?
– Jag har alltid gillat fysik och har väl fallenhet för det. Meteorologi är en väldigt handfast gren av fysiken. Och det är mycket matte. Jag är ju även officer och tack vare det har jag fått resa utomlands en del, jag har bland annat varit i Afghanistan. Mitt yrke är en blandning av att vara officer och akademiker, jag trivs med det. Sedan har jag trevliga kollegor (skratt).