Haparanda blev ett nålsöga, enda säkra överfarten mellan de krigande makterna under första världskriget. När kriget bröt ut skyndade sig västeuropéerna i Ryssland att packa för att resa hem. Ryssar som befann sig i Västeuropa fick lika bråttom att bege sig hem till Ryssland. Och där i Haparanda samlades de inför överfarten och skapade en krigsrusch av sällan skådat slag.
Under krigsåren 1914-1918 pågick denna trafik av människor, post och varor och vände upp och ner på den lilla gränsstaden. Pengarna flödade, gulaschbaronerna festade på Stadshotellet, smugglarna gjorde stora pengar och där fanns också en ansenlig skara spioner.
– Det fanns 217 spioner och agenter i Haparanda. Det ledde till att Sverige skapade en säkerhetspolis. I Haparanda placerades en detektivkommissarie, säger Sara Frykman.
Hon har ett speciellt förhållande till dessa händelserika krigsår. Hennes pappa Gustav Svanberg var som ung pojke "porter number 2" och hjälpte det fina folket med bagaget när de bytte mellan svenska tåg och färjan till Finland. Det var resenärer med kunglig börd, megastjärnor inom balett, musik och opera. Och så de där vackra kvinnorna som återkom flera gånger och i olika mäns sällskap. Många av de fina resenärerna hade diplomatpass.
Om detta skrev Gustav Svanberg en intressant bok, "Haparanda 1910-1920". Där kan man bland annat läsa om den ryska balettstjärna som passerade Haparanda och som var tsarens älskarinna. Och så den där rumänskan som ständigt återkom, alltid med nya män i sovkupén och som utsåg den unge Gustav till sin favoritporter.
– Han berättade ofta om henne men aldrig vad som hände när hon bjöd in honom i kupén. DN-journalisten Jan Olof Olsson, "Jolo", var flera gånger på besök hemma hos oss för att få höra pappas berättelser. Sedan skrev "Jolo" artiklar och böcker om Haparanda under första världskriget.
En av böckerna var romanen "De tre från Haparanda", som också blev tv-serie med Ernst-Hugo Järegård i en av huvudrollerna. Romanen följdes av fortsättningen "De tre mot Petrograd".
Sommarens arrangemang "I nålsögat" pågår 12-15 augusti och kommer bland annat att handla om smugglingen, som bedrevs i stor skala och som ägnas ett seminarium med medverkan av en finsk historiker. Rättegångar mot tre smugglare kommer att spelas upp som teater, alltså hämtade från verkliga mål.
– Det har ju gått så lång tid nu att det nu är preskriberat, säger Sara Frykman.
Andra inslag under de tre dagarna är en minnesstund över krigsinvaliderna som dog på resan och som ligger begravda i Haparanda. I stadshotellet kommer det att bli fest, som hämtad ur stumfilen "När millionerna rulla", som handlade om gulaschbaronernas vidlyftiga liv i Haparanda.
– Det är fritt fram att komma till festen i festivitetssalen, helst i kläder från den tiden, säger Rebecka Lindgren, lokal producent för arrangemanget.
Men en fest varar inte för evigt. Krigsårens fest i Haparanda tog också slut.
– Krigsårens högkonjunktur blev enormt dyr för staden. Många hade gått i konkurs och staden tvingades höja skatten för att klara återuppbyggnaden, säger Sara Frykman.
Två år till kommer "I nålsögat" att genomföras. Nästa år blir temat den ryska revolutionen och så 2018 det finska inbördeskriget 1918 mellan vita och röda.