Vad är värdet av kritiskt tänkande utan kunskap?
TIDSKRIFTAxess Nr 1 2010
Ibland kan chefredaktören Johan Lundberg bli löjligt konservativ och läkaren Theodore Dalrymple direkt grotesk i sin stil, som när han begick karaktärsmord på Le Corbusier i ett nummer om arkitektur. Varför nu en läkare skulle få sätta sig till doms över arkitekturen i en tidskrift som säger sig slåss för den akademiska kompetensen och initierade debatten har jag dock ännu inte förstått...
För ingen skulle väl be en astrolog att uttala sig om den akademiska forskningen om världsrymdens expansion?
Men andra gånger kan tidskriften träffa rätt och lyfta viktiga frågor, även om det ibland är ur perspektiv som jag inte delar.
I det senaste numret lyfter man just en sådan fråga, den om eliternas abdikation i internetsamhällets tidevarv under temat Eliternas reträtt. Det man iakttagit är den antielitism och misstänksamhet mot auktoriteter som finns och inte minst frodas på nätet, åsikter som inte sällan bottnar i politiska agendor eller trosuppfattningar. Tesen är helt enkelt att utan kunskaper kan valfrihet och anti-elitism slå över i populism och intolerans.
För vad är värdet av kritiskt tänkande om det inte vilar på kunskap, utan endast bottnar i ett relativistiskt sanningsbegrepp? En återkommande tanke hos en del av Axess skribenter är helt enkelt att det krävs auktoriteter (inte auktoritära dock) som kan förmedla relevant kunskap.
Torbjörn Elensky gör en viktig iakttagelse när han noterar att okunnighet, fördomar och önsketänkande på ett ytligt sätt kan imitera det kritiska tänkandets former. Men riktig kritik kräver kunskap, och bygger inte på smak och tyckande, menar Elensky och framhåller ett större mått av bildning som en möjlighet för att kunna orientera i interneterans sammelsurium av relevanta och irrelevanta utsagor.
Å andra sidan framhåller Lotta Gröning, i en ganska spretig artikel, den andra sidan av nätets möjligheter - att faktiskt befria och demokratisera samhällen. Det är bara att se hur bloggar, twitter och andra sociala medier haft betydelse för motståndsrörelser i länder som Iran. De är helt enkelt jobbiga för totalitära regimer.
Men Gröning menar också att bloggarna är besvärliga i demokratier eftersom de ifrågasatt gamla strukturer. På internet kan åsikter och idéer torgföras obehindrat, nätverkande skapas och demokratin påverkas.
Men i den verkligheten blir också relevant och verifierad kunskap viktig för att kunna orientera sig.
Så jobbar vi med nyheter