Utställning om 50 års kamp

På stora ljusskyltar möter man porträtt av kvinnor ur olika generationer som arbetar som präster. Här finns föregångarna som en gång klev över tröskeln och kvinnor som nyligen börjat inom prästyrket. Och bredvid porträtten finns små montrar med texter, inspelade intervjuer, rörliga bilder och små ting som berättar något om varje präst. Till Anna Kuoksu från Jukkasjärvi finns flygbiljetter och attribud som avslöjar en resandes vardag. Hon är idag präst i New York för Svenska kyrkan i utlandet.
- Det här är en utställning som vi sammanställt tillsammans med kyrkan eftersom det är 50 år sedan beslutet togs. Vi har intervjuat sju kvinnor ur olika generationer och sakerna som finns med i montrarna är sådant som de tycker säger något om dem. Det är dessutom ett enkelt sätt att visa en utställning och besökarna kan välja hur mycket de vill ta del av, säger Mårten Mellberg från Arbetets museum som sammanställt utställningen.
Men Norrbottens museum kommer att komplettera utställningen med föreläsningar och en del av de intervjuer som Håkan Sjunnesson gjort med alla präster i stiftet om varför de valt att bli just präst.
Fokus ligger dock den historiska aspekten, berättad genom de sju kvinnorna, och en del av materialet i utställningen speglar 50-talets debatt om kvinnoprästernas vara eller icke vara.
- Det var en debatt som inte bara engagerade människor inom kyrkan. Min morfar var ateist, men skrev lidelsefulla inlägg för kvinnopräster, säger Mellberg och skrattar.

Motståndet mot kvinnliga präster var länge kompakt i många kyrkliga kretsar och Mellberg berättar hur Tullikki Koivunen Bylund fick kämpa för att prästvigas.
- Hon är från Finland, där kvinnor inte fick vigas före 1988, men hon fick tillstånd av biskopen i Lund. Men det visade sig att han trott att Tullikki var ett mansnamn och han ändrade sig. Till sist fick hon bli präst och jobbade som finskspråkig präst i Sverige. Men ibland fick hon inte hålla gudstjänster i vissa församlingar trots att många finländare bodde där, bara för att kyrkherden var emot kvinnliga präster.
Så då fick församlingen åka tvärs över stan för att gå på finskspråkig gudstjänst, säger Mellberg och konstaterar att motståndet mot kvinnorna inte försvunnit.
- Det har varit väldigt olika mellan stiften. Luleå var ganska tidigt ute med att viga kvinnor, medan Göteborgs stift inte gjorde det förrän en bit in på 90-talet. Och det finns fortfarande många som är kvinnoprästmotståndare, trots att man inte får prästvigas om man inte kan acceptera att arbeta tillsammans med kvinnliga präster, säger Mellberg.

Utställning om 50 års kamp

Den 27 september 1958 togs det historiska beslutet att kvinnor skulle få bli präster i Sverige och på palmsöndagen 1960 vigdes de första kvinnorna. Ett par av dessa möter besökaren i utställningen "Präst och kvinna" som öppnar på Norrbottens museum i dag.