Anders Wallin sticker inte under stol med att han ställer ut för nördar, för nördar i akvarelltekniken. Just nu hänger hans målningar i Konstskolans galleri i Södra Sunderbyn.
Han räknas till gruppen de fem mest framstående akvarellisterna i landet och där de andra namnen är Lars Lerin, Lars Holm, Stanislaw Zoladz och Karl Mårtens. De är alla olika och mest olik är Anders Wallin med sina icke föreställande verk som ställer krav på betraktaren.
Under vernissagen förklarar han sin syn på akvarellmåleriet. Han plockar exempel ur portföljen, börjar med en bild av ett kustlandskap. Ett atmosfäriskt traditionellt landskap, som han uttrycker det, men som han sedan karaktäriserar som ett uttryck för en trång konstsyn.
In stället är det arkjet med färgproverna som gäller. Det ska vara pöligt, kladdigt och luddigt. Han använder ibland vattenslang för att nå dit han vill.
– Det handlar om att göra en snabb attack och sedan vänta, säger han om processen fram till det färdiga verket.
Det är provocerande för många och det blir också bilder som provocerar och riktar sig till en inre cirkel av akvarellnördar.
– Jag lämnar över bilden till betraktaren, säger han om hur hans bilder ska tolkas.
Han har också sin egen syn på vad som skapar en stor konstnär.
– Man kommer ingen vart med bara begåvning. Man måste ha kli i fingrarna, säger han och beskriver hur hans egna fingrar tidigt kliat.
I samband med vernissagen höll Anders Wallin också en work shop för akvarellister och den blev välbesökt. Anders Wallins namn är stort också när det gäller kursverksamhet. Flera av deltagarna har tidigare gått hans kurser i akvarellmåleri men gör det gärna om igen.
Vad kan man sedan säga om hans utställda akvareller? Ja, det här är inte Lars Lerins tydliga återgivningar av vardagens triviala motiv. Wallins bilder kräver så mycket mera. Det krävs en hygglig sittplats, gärna med tillbakalutning i betraktandet och en ostressad hjärnas fantasiförmåga. Då händer det plötsligt något.