Marknaden fungerar bäst när den lämnas ifred. Det tyckte president Bush och såg till att det blev just så. Avregleringarna av bankerna på 80- och 90-talet följdes inte upp av någon särskild granskning, vilket resulterade i en bolånekris som i september 2008 fick världens finansmarknader på fall. Alla fick lån, man kollade varken människors inkomster, tillgångar eller om de hade jobb. Bankerna kastade pengar efter folk och förvandlade sen lånen till värdepapper och sålde dem vidare till investerare.
m denna invecklade härva av lån och dess konsekvenser skriver nu Kent Werne i reportageboken Amerikansk höst. Han reser runt i östra, södra och norra USA för att ta reda på hur människor resonerar nu efter krisen, men han blickar också tillbaka på 30-talets depression och på de tankegångar och drömmar som alltid genomsyrat USA.
Att äga ett eget hus i USA innebär mer än att bara ha en bostad. Det är också en del av den amerikanska identiteten, av den amerikanska drömmen, skriver Werne. Det betyder frihet, trygghet och ett sätt att berika sig. Villapriserna rusade länge i höjden och många använde husen som bankomater, belånade dem för att få loss pengar till renoveringar m m. År 2005 bodde 70 procent av alla amerikaner i eget hus. Sen började priserna sjunka och bubblan sprack.
På några få år gick USA från att vara en tillväxtmaskin till en nation med en ekonomi i fritt fall. Finanskraschen ledde till massarbetslöshet och miljontals människor fick lämna sina hem. Och skillnaderna mellan dem som har och inte har växte alltmer.
Werne pratar med människor som blivit arbetslösa, som vräkts från sina hus, som blivit lurade att ta skräplån, fått sänkta löner, men också med människor från finansvärlden, Teaparty- och Occupy Wall Street-rörelsen.
Det handlar om personliga katastrofer, brist på skyddsnät, vansinniga låneupplägg, spekulationsyra, bedrägerihärvor, segregation, girighet, fackens svaghet, storföretagens makt och massor med siffror och statistik om arbetslöshet, fattigdom, inkomster.
Det är intressant läsning. Werne presenterar inga nyheter, men han pekar ut sammanhangen och förklarar hur det ena leder till det andra. Han ser mönster, orsak och verkan och konstaterar att glappet mellan dröm och verklighet aldrig varit så stort som nu i USA, de rikas rike.