Uppgång och fall

De var 80-talets främsta svenska rockband. Nu sammanfattar Imperiet sig själva i mastodontboxen "Silver, guld och misär".- Det var något enormt vi var med om under den där perioden, säger basisten Christian Falk.

Imperiet när det begav sig. Fred Asp, Christian Falk, Per Hägglund och Joakim Thåström.

Imperiet när det begav sig. Fred Asp, Christian Falk, Per Hägglund och Joakim Thåström.

Foto: Kent Östlund / SvD / SCANPIX /

Kultur och Nöje2009-06-16 06:00
"Göra bra musik, helt enkelt. Göra det man ville. Sky nischer som pesten." Mer än två decennier efter att Imperiet, 80-talets största svenska rockband med Joakim Thåström i spetsen, splittrades försöker keybordisten Per Hägglund och basisten Christian Falk sammanfatta vad det legendariska bandet egentligen hade för ambitioner.
Hur det kunde bli så stort, alltihop?
- Vi ville egentligen bara hålla på, göra lite som vi ville. När vi väl var i gång med vårt fanns det inga tankar på om det var smart eller inte. Vi var totalt befriade från ängslighet och ointresserade av att fatta strategiska beslut. Med oss var det bara "smack", rakt på, säger Christian Falk till TT Spektra.
Inga Imperietpartys
Av samma anledningar är Imperiet fortfarande en angelägenhet. För både gamla fans, de som var med, och de som upptäcker Imperiet på 2000-talet.
- Vi har inte direkt Imperietpartys tillsammans själva, och jag lägger inte på plattorna hemma. Men när jag lyssnar på boxen känner jag ju att det funkar fortfarande. Det finns uppenbarligen någon slags utstrålning i det vi gjorde, säger Per Hägglund.
Samlingsboxen som kommer ut i dagarna är inte den första Imperietsamlingen som har givits ut sedan bandet splittrades 1988. Men det är den mest omfattande, och framförallt den som forna Imperiet själva tycker om.
- Under en räcka av år har det kommit en del rätt tveksamma Imperietsamlingar. Plötsligt har de bara funnits i butik, och vi har inte haft mycket med dem att göra. Det har känts rätt sorgligt och trist, säger Per Hägglund.
Anledningarna till att Imperiet blev så stora är flera, enligt Per Hägglund. Joakim Thåström är en av dem.
- Vår frontfigur hade en historia som redan innan hade gjort stort avtryck hos folk. Men det handlar också om kombinationen av oss alla tillsammans. Det är ett slitet uttryck, men vi hade en djävulskt bra kemi. Konstnärligt, socialt och på alla möjliga sätt.
Fatalt misstag
Men med arbetet med albumet "Imperiet", som gavs ut 1988 och bestod av Imperietlåtar översatta till engelska, hände något. Bandet tappade fart och kände sig fångade i en skivindustri som de inte hade kontroll över. Imperiet blev en stor utlandsapparat som var svår att få stopp på, och den engelska skivan blev ett "fatalt misstag".
- Vi pallade inte att punka runt så mycket att vi fick stopp på den snurren. Det fanns en viss utmattning hos oss och det var svårt att fatta de rätta besluten. Vi var förvirrade och kände att det inte var som i början. Men det fanns inte så mycket att välja på, alternativet att avsluta allting där och då kändes helt overkligt. Vi närde nog idé och förhoppning om att allt skulle bli bättre, men blev i stället stående med kepsen i handen, säger Christian Falk.
Hur ser ni på tiden med Imperiet i dag?
- Som en period där det hände så otroligt mycket musikaliskt. Men vi ville inte tillhöra en speciell värld. Vi gjorde som vi ville, och det finns något jävligt charmigt med det. Jag känner bara stolthet. Det vi gjorde var otroligt häftigt och det var som om det inte fanns tillräckligt med tid för allting som kokade och bubblade i oss, säger Christian Falk.
Imperiet om...
...legendstatusen:
"För några år sedan hade jag två yogalärare som berättade att det som i princip räddat livet på dem var när Imperiet kom till deras folkpark på 80-talet. det var vad de levde för då. Det är jävligt gulligt och rörande men ingenting vi fattade, tänkte på eller reflekterade över då. Det var omöjligt. Det går inte att blåsa upp sig över det nu, men fint att ha kunnat ge något sådant." (Christian Falk)

...att turnera med Imperiet:
"Det var det livet gick ut på. Repa, spela in och turnera. Vi hade sjukt roligt men det var slitsamt för de inre organen." (Christian Falk)

...att ligga 19 veckor på Svensktoppen med Bellmantolkningen "Märk hur vår skugga":
"Thåström fick någon slags Bellman- och Taube-feber, vi spelade in låten och var inte ens säkra på att vi skulle ge ut den. Men plötsligt fick vi brev från pensionärsföreningar som ville att vi skulle komma och spela. Det var både bisarrt, förvirrande och kul." (Christian Falk)
"Det var otroligt främmande för oss. Men vi sket fullständigt i om folk tyckte det var bra eller dåligt att vi låg på den där listan. Alla som någonsin har gjort bra musik har totalt struntat i tidigare eller kommande begränsningar." (Per Hägglund)
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!