Universalgeniet Wittgenstein

Faktum var att Wittgenstein gick så långt att han till och med förordade tystnad. Orsaken var att han tyckte att språket som användes var missvisande och ofullständigt, och att det mesta ändå var struntprat.
- "Det låter som ett språk men säger ingenting", lär ha varit en av hans deviser.
Detta och mycket annat framkom under ett seminarium med författaren och journalisten Gunnar Fredriksson och den österrikiske universitetsprofessorn Allan Janik i helgen.
De berättade att Wittgenstein paradoxalt nog själv var flitig skriva ned sina teser ända tills han dog av prostatacancer 1951 i Cambridge. Och hur allt hade börjat 62 år tidigare i Österrike där han föddes in i judisk, välbärgad familj 1889.
- Till England flyttade han på grund av antisemitismen. Där blev han elev hos den brittiske matematikern och filosofen Bertrand Russell, vilket fick stor betydelse. Wittgenstein var redan utbildad tekniker och ingenjör, och det som intresserade honom var vilka grundval som låg bakom de matematiska teorierna, förklarade Gunnar Fredriksson inför nattfestivalpubliken i Korpilombolo.

Därifrån var steget inte långt till en annan slags filosofisk inriktning - den lingvistiska, vilken Wittgenstein närmade sig när första världskriget startat och han själv hade anslutit sig på Österrikes sida.
- I hans dagbok ser man rätt tydligt hur tonen ändras i juli 1916. Då har han varit med ett och ett halvt år i kriget, är på en båt i Polen mitt i striderna mot Ryssland och är fullkomligt livrädd. Tidigare har han också nåtts av nyheten att hans bror konsertpianisten, som också deltagit i kriget, har skadats och förlorat sin ena arm. Det föder tanken "Stackars bror, vilken filosofi kan hjälpa honom nu", berättade universitetsprofessorn Alan Janik.
Väl tillbaka i Cambridge efter krigets slut satte Wittgenstein igång att kritiskt analysera vardagsspråket och retoriken. Det ledde även in honom på de naturvetenskapliga, religiösa, estetiska och psykoanalytiska språken.
- Genom att se på en mening dels med en ytlig och dels med djup syntax kunde den få två helt innebörder. Om en präst säger "jag döper dig till... " berättar han ju inte vad han håller på med fast det ytligt sett kan verka så. I en djupare grammatisk mening utför han i själva verket en språkig handling, exemplifierade Gunnar Fredriksson.

Han tog också upp Wittgensteins tankar om att erfarenhet och logik ofta saknas bakom det som sägs - och att det blir en demokratifråga. Den österrikisk-brittiske filosofens slutsats var att det är viktigt att tala med varandra på ett riktigt sätt. Det ledde till en rad logiska språkliga formler i boken Tractatus Logico-philosophicus (1922), som tillsammans med Filosofiska Undersökningar hör till hans viktigaste verk.
Än i dag märks influenserna av hans lingvistiska filosofi inom en massa områden.
- Det är också någonting som det fortfarande resoneras en hel del kring, konstaterade Allan Janik.
Struntprat, hade Wittgenstein själv antagligen tyckt om den diskussionen.

Universalgeniet Wittgenstein

Ett universalgeni, fast lite galen. Humoristisk. Men med ett stort mörker inom sig. Ludwig Wittgenstein var minst sagt komplex. Därför är det kanske inte så konstigt att just han var kritisk mot kulturen och filosofin - trots att han själv betraktas som en av 1900-talets största filosofer.