Trendig festivalrock i sur förpackning
Foto:
SAHARA HOTNIGHTS
Kebnescenen, lördag, 22.00
"Överpeppad trummis" säger sångerskan Maria, och det stämmer. Bandets starkast lysande stjärna är utan tvekan trummisen Josefin som dundrar på även fast låtarna tagit slut.
Visst. Jag kommer alltid ha svårt för den i övrigt hårt blaséartade attityden som Hotnights ständigt klär sig i. Det är inte så att jag tycker att alla band måste skratta och vara glada, utan snarare för att det ger ett livlöst intryck på de låtar som inte är helt cementerade i publikens nackmuskler. Hotnights spelar förstås rutinerat tight och ser som vanligt oklanderligt trendsnygga ut. What else is new?
Låtarna? Tja, någon ny bjuds vi på. Utan större entusiasm dock.
Hot Night Crash kan ju alltid diskuteras men jag tycker att den smäller bra, likaså Neon Lights. Av någon orsak försvinner dock Quite a Feeling och Cheek to Cheek i en grötig ljudmassa. Bandet håller på Visit to Vienna till slutet, vilket är förståeligt, det är väl ändå deras bästa låt? Publiken verkar också vara gladast över låtarna från den senaste skivan.
Överlag fin festivalrock i sur förpackning.
Så jobbar vi med nyheter