Piteå museum serverar 128 sidor den här gången och då i form av sin trettiotredje årsbok. En enkel uppdelning visar att det rör sig om minst tre ”block” rent innehållsmässigt. För det första kan nämnas uppsatser som berör enskilda personer och släkter. Exempel är ”storfamiljen” Bäckström från Norrfjärden som under nästan ett århundrade levererade personer, och då naturligtvis enbart män, med politiska uppdrag på kommunal-, läns- och riksnivå. Vem vet för övrigt att familjen bjöd kring förra sekelskiftet på tre riksdagsmän, far och två söner. Tala om politikerdynasti i dåtida version.
För det andra har vi blocket som kan kallas för arkeologi även om det inte berör alltför mycket förhistorisk tid. Vindkraftsbyggen i Markbygden är av helt otrolig omfattning. Planerna talar om ettusenetthundra sådana ”vindsnurror” på sikt.
Allt detta medför inventeringar och utgrävningar före exploatering. Därmed avslöjas lämningar av hittills föga beaktat slag: boplatsgropar i klappersten, kavelbroar och fäbodvallar samt boplatser som nivåmässigt sett kan höra till den äldsta stenåldern.
Till samma block räknas Anna Elmén Bergs text om Gamla Kyrkbyn. Hon skriver om den redan undersökta platsen intill nutidens flygfält i Långnäs. Traditionen talar om att här låg den äldsta kyrkan, den från 1300-talet, ja här skulle mycket av Pitebygdens historia ha sin början. Arkeologerna vill hellre vidga resonemanget till marknadsplats.
Hur som helst är Gamla Kyrkbyn viktig när man vill förstå vår lokala medeltid – och att namnet till trots går det inte att med säkerhet påvisa någon kyrka.
Det tredje blocket är ämnesmässigt högst blandat. Å ena sidan finns dansbandsmusiker från 1960-talet och framåt. Å andra sidan möter vi bygget av Bergsviksbron under 1930-talet.
*
Luleå stadsarkivs årsbok visar ett liknande mönster: att servera skilda lokala men samhöriga ämnen. Förenklat uttryckt balanserar man mellan tre huvudpunkter och håller samtidigt fokus på ordet Luleå.
Anders Sandström skriver om ”Luleborna och Jokkmokks marknad”. Maurits Nyström ger oss en diger framställning av ”Befolkningens utveckling i Lulebygden 1750-1900”. Bertil Sundstedt bidrar med uppsatsen ”Konsten i Luleå genom tiderna”.
En gemensam nämnare är naturligt nog ordet Luleå. Det ordet bottnar i äldre former som ”Lulu”, ett samiskt ord som betyder ungefär ”östervattnet”. Lulebygden är därför ”landet i öster”, allt enligt samernas synsätt. Låt oss därför lägga det perspektivet på öst och väst.
Sandström behandlar utförligt handeln mellan Luleå/Gammelstad och den framväxande kyrkplatsen Jokkmokk. Detta kan också uppfattas som förbindelser mellan samiskt kärnområde i Jokkmokk/Vuollerim och just landet i öster.
Med Nyströms uppsats kan vi vända på synsättet. I kustlandet ökade befolkningen påtagligt. Det blev med tiden en ”svensk” bygd och handelsstaden Luleå kom att särskilja sig. Lulebygden gick från jordbruk och självhushåll via kustfart och segelskutornas exporttrafik fram till att inte minst järnvägen blev en portal till vår nutid. Detta kan skildras på olika sätt, som exempelvis befolkningsutveckling.
Till sist har vi Sundstedts uppsats om konsten i Luleå. Anslaget sker där med valvmålningarna i Gammelstads kyrka, de som ibland tillskrivs ingen mindre än AlbertusPictor från Gamla stan i Stockholm.
Denne Albertus skulle enligt Sundstedt vara ett tidigt exempel på söderifrån kommande pionjärer som lämnade bildspår efter sig och genererade konstintresse.
Men, en sägen återger att från toppen av Jarri, ett lågfjäll vid Karatssjön, kunde långsynta män under utomordentliga ljusförhållanden se tjugo mil mot den stora ”havssjön” och Lule kyrka.
Vad som där fanns var smått mytiskt, med de i Luleå boende köpmännens stora silverskatter, och inte minst det makalösa guldskåpet som kommit med skepp över havssjön. Det var också en liten skärva av begynnande konstintresse.
Det här är recensentens något självsvåldiga sätt att läsa Stadsarkivets senaste årsbok. Var och en kan ta del av den utifrån sina förkunskaper, intressen och associationer. Gör det. Årsboken är som fenomen en regelbundet återkommande information för en bred allmänhet.