Torn med bestående magi
BOK Sveriges fyrar. Originalritningar 1678-1902/ Lighthouses of Sweden. Original Drawings.Anders HedinBokförlaget Max Ström
Foto: Bengt-Åke Persson
Författaren och fyrforskaren Anders Hedin har tidigare skrivit ett par initierade fyrböcker och nu gett ut vad som måste bli genrens magnum opus för lång tid framåt: Sveriges Fyrar. Originalritningar 1678-1902/ Lighthouses of Sweden. Original Drawings. Varje exemplar av boken är handbundet i Italien och tryckt på 170 grams konstpapper. Lägg till detta ett format om 51,5 cm i höjd och 30,5 cm i bredd, så är det en presentbok utöver det vanliga som mottagaren säkert får vissa problem med att rymma i bokhyllan.
Under sin mångåriga forskning om fyrar och fyrplatser har författaren slagits av att gamla fyrritningar i sig utgör en liten konstskatt.
Urvalet av ritningar har gjorts på subjektiva grunder där skönhetsvärdet hos varje ritning varit avgörande. Alla de mest kända fyrplatserna från Bohuslän till Bottenviken är dock representerade bland de drygt hundra ritningarna.
Bildkommentarer på svenska och engelska finns i en särskild bilaga, liksom korta biografiska uppgifter över fyrarnas arkitekter och konstruktörer.
Den store omdanaren av svenskt fyrväsende under 1860- och 1870-talen Nils Gustaf von Heidenstam (1822-1887) - far till Verner von Heidenstam - har i egenskap av överingenjör vid Lotsverket satt sin gillande signatur på flera av ritningarna.
Hans första större uppgift som nyanställd fyringenjör var för övrigt Malörens pittoreska träfyr i Kalix skärgård som han ritade 1849. Berömd blev han dock genom Heidenstamfyrarna, fackverkskontruktioner i järn och goda exempel på en funktionell och stilren arkitektur hos den tidiga industrialismen. Norrbotten kan skryta med tre av de tio bevarade "heidenstammarna": Rödkallen och Piteå Rönnskär samt den fyr som numera står bekvämt tillgänglig invid E 4:an i Jävre.
Åtskilliga kända namn i den svenska arkitekturhistorien är också representerade i boken: Carl Hårleman, Carl Fredrik Adelcrantz och Olof Tempelman ritade fyrar under 1700-talet; senare har vi arkitekter som till exempel A. T. Gellerstedt, vilken inledde sin karriär som fyringenjör under Heidenstam, och Isak Gustaf Clason.
Skall man komma med någon kritisk anmärkning här så saknas det dock ibland hänvisningar i de biografiska uppgifterna till vilka fyrar respektive arkitekt ritat, så att man måste söka detta i bildkommentarerna.
Någon jämförande analys av byggnadsstilen i de olika ritningarna gör inte Hedin, men boken utgör ett värdefullt dokument för sådana studier. Den visar också vilken arkitekturskatt våra fyrar utgör- en arkitekturskatt värd att bevara.
Boken bör tilltala inte bara fyrentusiaster utan också allmänt arkitekturintresserade. Även övriga kan knappast undgå att försjunka i kontemplation inför en gången tids ritkonst - i ordets sanna bemärkelse.
Så jobbar vi med nyheter