Tonsäker gestaltning
TEATERLifsens rot - Berättelsen om Rönnogav Sara Lidman.Dramatisering: Ellenor Lindgren Regi: Lillemor SkoghedenMedverkande: Ellenor Lindgren och Nina Sarri VahlbergMusik: Nina Sarri VahlbergNorrbottensteatern, LuleåLördag 8 november
Tim Hagans leder som alltid Norrbotten Big Band med säker hand mot nya spännande musikaliska utmaningar. Foto: Tobias Åkeblom
Foto: Patrick Degerman
Så det är inte utan farhågor jag slår mig ner i salongen på Norrbottensteatern för att se Västerbottensteaterns uppsättning av Lifsens rot - berättelsen om Rönnog.
Och även om jag är skeptisk inledningsvis, visar det sig vara helt obefogat.
För Ellenor Lindgren har gjort en stark text för scenen utifrån Sara Lidmans bok och som lyfter fram en essens av berättelsen.
Man får följa Rönnogs väg från det starkt lutherska hemmet till karriären som mejerska och hur hon till sist träffar Mårten Mårtensson och hans familj i Ecksträsk. En familj i bjärt kontrast till hennes egen. De är fattiga och skuldsatta upp över öronen och Rönnog har svårt att ha överseende med familjens brister och slappa förhållningssätt till livet.
Den som älskar glada dagar varder fattig! fräser Rönnog med luthersk övertygelse.
Det är en konflikt som gestaltas väl.
Men det Ellenor Lindgren lyckas bäst med är att gestalta kampen inom Rönnog; hur hon brottas med skamkänlsorna hon fick med sig från hemmet kontra lusten och vreden som blivit själva lifsens rot i henne.
Ellenor Lindgren gestaltar också de olika rollerna fint och med stark inlevelse och värme.
Språket och dess dialekter får också en central del i gestaltningen. Tonträffen i Lindgrens bondska och "skellet-mål" är klockren och det är närmast så att det är "rikssvenskan" som skaver i detta fina kvinnoporträtt.
Och för mig har ytterligare en röst smugit sig in i läsningen av Lifsens rot - Ellenor Lindgrens.
Så jobbar vi med nyheter