Tio år med Dans i Nord
Efter tio år gör Dans i Nord bokslut över sitt första decennium - och blickar framåt mot nya projekt. För de närmsta åren kommer det att satsas 24 miljoner på dans i Norges, Finlands och Sveriges nordliga regioner.
Foto:
Till kommande år har man också lyckats få till stånd ett EU-projekt där en danspool ska skapas.
- I dag finns en dansmiljö här uppe som gör det möjligt att skapa en pool. Det finns dansare som både vill undervisa och jobba som dansare. Men de ekonomiska medlen har inte alltid funnits. Med danspoolen kan vi skapa sådana förutsättningar och det är viktigt att det produceras bra dans här uppe, säger Maria Rydén.
Hon berättar att danspoolen är ett sätt att hitta en marknad för dansarna i Norrbotten. Poolen kan, till exempel, anställa dansare för en period för att de ska kunna producera föreställningar som sedan ska säljas till företag eller andra arrangörer.
- Tanken är att det ska finnas en jättesäck med dans att välja från för exempelvis företag som vill ha något. Men det ska också vara möjligt för företag att arrangera platsspecifika verk. När vi visade upp oss på Noliamässan 2002 så var det många företag som frågade oss om vi inte kunde göra något hos dem, men då hade vi ingen möjlighet att möta efterfrågan. Men vi upptäckte att det fanns en marknad, samtidigt som vi såg att det fanns brister hos oss också. Vi lät en konsult undersöka marknaden och vi såg att vi var dåliga på att paketera produkten, säger Rydén.
Men dröjde några år innan poletten trillade ner för huvudmän och bidragsgivare och de insåg att en danspool kunde vara något. Det "dröjde till fem i tolv", som Maria Rydén uttrycker sig, och en ansökan skickades in.
För att genomföra idén har Dans i Nord fått cirka 12 miljoner från EU, landstinget, Piteå kommun och Framtidens kultur.
- Projektet har redan startat och vi hade 31 sökande och 15 antogs. De som vi antog var dansare som bor och verkar i Norrbotten eftersom vi vill att kompetensen ska stanna här. Dessutom kommer vi att samarbeta med koreografer som förbinder sig att bidra med finansiella medel till ett antal föreställningar och att de ska spelas på några av landets framstående scener för att dansen härifrån ska nå ut. Jag tror det blir fantastiskt om inget konstigt händer, säger Rydén.
Förutom danspoolen har man också startat ett EU-projekt med namnet Artic Dance Circle, som är ett samarbete med dansproducenter och festivaler i Norge och Finland.
- Det syftar till att stärka kontakterna och innehåller bland annat samproduktioner där vi bjuder in koreografer med hög profil. Till exempel ska Jyrky Kartunen producera en föreställning efter jul. Men det finns också ett omfattande ungdomsprogram inom ramen för Artic Dance Circle, där ungdomar får chansen att jobba med professionella dansare och koreografer och får kontakter med de som är yrkesverksamma, säger Rydén och berättar att även detta projekt får cirka 12 miljoner kronor för sin verksamhet till och med 2013.
- För Dans i Nords del innebär det att man får 14-15 miljoner att producera dans för under de närmsta åren. Det är vi inte precis vana vid.
Men det är något som Maria Rydén inte kommer att vara en del av. Hon har bestämt sig för att sätta punkt för tiden som chef för Dans i Nord.
- Höstens jubileumsföreställningar, med performance på storgatan i Luleå på skyltsöndagen och ljusdans runt om i länet den 18 december blir ett bokslut för mig med. Jag bestämde mig för att sluta för ett år sedan. Jag behöver få tid med familjen och jag känner att det är dags för någon annan att ta över. Nu är det ett bra läge, då det ser ljust ut för dansen politiskt och landstinget har markerat i den regionala handlingsplanen att man vill satsa på dansen. Så det finns en framtid att ta tag i för den som kommer efter mig, säger Rydén.
FAKTA
Startade
Så jobbar vi med nyheter