Det är onsdag och lunchtid i en yogasal i centrala Luleå. Utanför hörs trafikens sus, ett ljud som snart inte alls kommer att märkas av.
Över rummet ligger en doft av kryddigt yogite och rökelse.
På tunna, vita madrasser sätter sig de fyra deltagarna tyst i skräddarställning med handflatorna riktade mot taket och uppmärksamheten mot Ann Murugan.
– Tanken med det här är att alla som arbetar på kontor ska ha chansen att komma hit och checka ut från jobbet, hemmet och allt sus och brus som pågår och i stället checka in i sig själv och fylla på med ny energi, förklarar Ann som leder denna guidade meditation.
Andas in. Andas ut.
Andas in genom toppen av huvudet. Andas ut. Andas in genom en punkt mitt i bröstet, släpp alla spänningar och andas ut dem genom samma punkt. Andas in genom svanskotan, rotchakrat. Andas ut. Andas in genom fötterna. Och andas ut.
Det enda ljudet som finns är andetag.
Hitta din tankelåda, där alla dina tankar finns. Släpp ut de negativa tankarna ur lådan och andas ut dem.
Som tankarna om att miljön är bortom all räddning, tankarna på det där grälet du hade, till exempel.
Släpp ut dem och fyll på med nya tankar, positiva tankar. Kanske en förundran över naturens styrka att hela tiden laga sig själv.
Fyll på med ny energi. Andas in genom fötterna och hämta energi från moder jord. Andas in genom toppen av huvudet och hämta in energi från världsalltet, The Devine Father, eller vad du vill kalla det.
Och andas ut.
Och där. Där har det gått 45 minuter och det är dags att väcka kroppen till liv igen. Röra på tårna, öppna ögonen.
Det är premiär för guidad lunchmeditation i Luleå, och den som trodde att detta är något som i huvudsak lockar redan frälsta får tänka om. Ingen av dagens daltagare är någon erfaren meditatör.
– Det var lugnande och jag kände att jag blev varm i ansiktet. Jag kom hit för att jag är långtidssjukskriven och försöker komma tillbaka, jag vill hitta tillbaka till min energi, säger Mårten Granström som är en av deltagarna.
– Jag har kompisar som gör det så jag tänkte att jag skulle prova. Det var ganska svårt att andas genom olika delar av kroppen, det vet jag ju inte hur man gör, men jag försökte fokusera på de delarna och det kändes bra, säger Lorena Zaboela.
Hon och arbetskollegan Pernilla Hellberg slår sig ned i matrummet vid varsin tallrik vegansk soppa, sallad och nybakat bröd tillsammans med Birgitta Norberg Wallström.
– Jag har aldrig provat meditation förut men eftersom jag håller på med yoga har jag andning och chakran på plats. Jag tror att alla kan behöva den här tankeswitchen för att släppa negativa tankar som bryter ner. Att göra sånt här mitt på dagen, när man har huvudet fullt med stressiga tankar och sätta sig ner och switcha om, det kan nog vara bra för alla.
Idén om lunchmeditation fick Ann Murugan efter att ha lyssnat på vänner i stan, hon såg att det fanns ett behov av att enkelt kunna ta en paus i vardagen och ladda batterierna men att det kan vara svårt att ta sig tid till det på kvällstid, speciellt när man har barn. Och det här blev lösningen på problemet. Centralt, tidseffektivt med nyttig mat till ett lågt pris.
– Det fyller många behov samtidigt och man kan vara tillbaka på jobbet på ungefär en timme.
Men är det inte lite motsägelsefullt att man ska behöva slappna av effektivt?
– Helst skulle det ju inte behöva vara så, men tyvärr är det så det ser ut för många av oss – våra liv är fulla. Genom att använda lunchen behöver man varken känna någon tidsskuld eller energiskuld, det behöver inte bli ytterligare en last. Visst kan man meditera längre stunder, men jag vill ge en möjlighet för dem som inte har en chans att få in det utan att stressa eller ta den enda lediga kvällen i veckan. Man behöver ju tid för att göra ingenting också.
Själv fick Ann upp ögonen för meditation 1999.
– Då levde jag med en otrolig miljöångest, jag var arg, frustrerad och en riktig miljödiktator. Jag hade pluggat miljö på universitetet, visste alla fakta och såg bara mer och mer bevis på miljöförstöring.
Miljöångesten fick henne att cykla genom Himalaya och det var där och då hennes liv tog en ny riktning.
– Människorna jag träffade där i Tibet sådde ett frö. Jag insåg att om jag fortsatte med min ilska och frustration så skulle jag inte kunna göra något för jorden. Människorna där har gjort så mycket tack vare sina stora hjärtan, och det fick mig att förstå. Så jag började resa inåt. Det är en lång väg, en väg jag fortfarande går på. Men jag får inte samma miljöångest längre. Jag kan känna en oro ett kort tag för att sedan gå tillbaka till harmoni, berättar Ann.
Under dagens meditationsstund finns en man närvarande, resten är kvinnor. Och så ser det ofta ut i new age-sammanhang.
– I västerländska kulturer är det mer socialt accepterat att kvinnor håller på med sånt här, säger Ann.
Hon beskriver det som att den kvinnliga energin kommer från jorden, Moder Jord, medan den manliga energin kommer från himlen, som Gud eller the Devine Father.
– Innan kristendomen kom hade man nära kontakt både uppåt och neråt, men sedan blev den manliga energin och Gud viktigare. Den energin är, och nu generaliserar jag, ofta kopplad till ett hårt och fysiskt konkurrenssamhälle. Jag tror att kvinnor lättare kan känna att det finns andra värden, att de är mer öppna och att många kvinnor också har en längtan att hamna i balans med det kvinnliga och Moder Jord. Jag tror att vi går in i en ny tid där vi återupptar kontakten med moder jord. Det är så underbart att vi kommit hit, till en ny tid. Kvinnan spelar stor roll och jag tror att det kommer att komma fler starka kvinnor som inte kommer att leda på det traditionellt manliga sättet utan på ett nytt sätt.
Klockan är ett, en timme har passerat och deltagarna kan återgå till vardagen, förhoppningsvis utan spända axlar och negativa tankar och med ny energi.
– Nu efteråt känner jag mig lite trött, avslappnad. Jag skulle helst vilja gå och fika i stället för att gå till jobbet, skrattar LorenaZaboela när det är dags att dra på sig jackan och traska tillbaka till jobbet.