Nils "Mora-Nisse" Karlsson, blev ögonvittne till kungens dramatiska flykt undan förföljande tyska jaktplan.
Den legendariske skidåkaren låg inkallad i Kälsjärv vid Kalixälven krigsvintern 1939-1940, men förflyttades den 9 april till Flötningen i Dalarna vid gränsen till Norge.
Den 12 april hörde "Mora-Nisse" hur tyska plan öppna eld på den norska sidan. Efter ett tag kom flera bilar körande mot gränsposteringen, berättar han i sin memoarbok I vita spår (Bonniers, 1954).
"Döm om vår förvåning, när vi finner att det är norska kungen och hans närmaste män, som jagats av tyskarna genom de norska skogarna fram till vår bevakning." skriver "Mora-Nisse".
I en av bilarna fanns Norges utrikesminister Halvdan Koht. Denne tog via telefon kontakt med sin svenska kollega Christian Günther och ställde frågan om norrmännen kunde få tillfälligt skydd i Sverige.
Svaret blev att de fick komma in i landet, men med risk att de skulle bli internerade.
– Det är det som är den internationella rätten vid den här tidpunkten, när militär trupp kommer in i ett neutralt land ska den interneras, säger Klas Åmark, historiker och professor emeritus vid Stockholms universitet.
Beskedet från Christian Günther gjorde kung Håkon förbittrad och han bestämde sig för att återvända till Norge.
– Norrmännen vill inte att deras kung skulle hamna i interneringsläger och kanske sitta där resten av kriget, säger Klas Åmark.
Men Sverige kunde ha släppt in kung Håkon utan att internera honom, enligt Klas Åmark.
– Regeringen kunde ha gjort ett undantag. Konventionen om internering från 1907 var en rekommendation, inte svensk lag, säger han.
Flera faktorer bidrog till Sverige inte ville släppa in kung Håkon och låta honom röra sig fritt, enligt Klas Åmark. Dels risken för att en norsk exilregering i Sverige skulle väcka misshag i Tyskland, dels den upplösta svensk-norska unionen.
– Norge sade upp unionen 1905, och den svenska kungen, Gustaf V, var fortfarande sur för det, säger han.
Flyktepisoden bidrog, vid sidan av exempelvis transiteringen av tyska soldater, till att Sveriges förhållande till Norge delvis var ansträngt under kriget och även senare.
Hur länge påverkade kungens flyktförsök relationerna till Sverige?
– Jag minns en teckning av Rit-Ola efter vinter-OS 1952. Norge förlät Sverige eftersom det gick väldigt bra för norsk vintersport vid tävlingarna, Sverige hade bara lyckats ta ett brons, säger Klas Åmark.