De senaste säsongerna har vi kunnat se samtida svenskt mode på Sven-Harrys konsthall i Stockholm, Lars Wallins kreationer har ställts ut i stora delar av landet och på Fotografiska lockar legendariske modefotografen Herb Ritts fortfarande besökare.
– Mode återspeglar sin tid, oavsett om det handlar om vardags- eller festkläder. Men modeutställningar är svåra, visar man kläder rakt upp och ner blir det ofta lite dött. Tar man bort kropp och rörelse försvinner också tjusningen, säger Karina Ericsson Wärn som förra året tillträdde som chefskurator på Kulturhuset Stadsteatern med uppgift att lyfta in mode i verksamheten.
Där öppnar utställningen Asylum den 20 februari, våren största modesatsning. Senare visar Nationalmuseum, i Galleri Celsing på Kulturhuset Stadsteatern, modeskaparen Ann-Sofi Backs konceptuella shop som i höstas visades på Röhsska i Göteborg.
Thielska galleriet lyfter fram Veronica Nygren, designer med tydlig politisk blick och en av kvinnorna bakom sextiotalsmärket Mah-Jong, och på Millesgården på Lidingö visas verk av Cajsa von Zeipel, konstnär vars enorma kvinnoskulpturer bär tydliga referenser till modevärldens ideal och dubbla budskap. På Magasin III i Stockholm har man bjudit in den österrikiske konstnären Markus Schinwald, som gärna lyfter in mode i sina installationer.
Karina Ericsson Wärns ambition är att utveckla vår syn på mode. Lyfter man inte in det omgivande samhället blir det bara kläder kvar, menar hon.
– I Asylum har vi försökt haka ihop konst och mode för att skapa en surrealistisk berättelse som vi tycker är intressant. Surrealism, trompe l’oeil och kroppens insida är bärande element, som vi har knutit konstnärer och designers kring.
I centrum står ikonen Elsa Schiaparelli, den italienska modeskaparen som med sitt samarbete med surrealisten Salvador Dalí bröt ny mark på 1930-talet. Bland annat ska en av deras klänningar återskapas under utställningsperioden och en av Dalís skisser kommer att visas.
– Hon var tidig med trompe l’oeil-traditionen, som Ann-Sofi Back arbetar mycket med i dag, och i princip ensam om att ta upp surrealismen. Hennes handskar med naglar har Anna-Sara Dåvik gjort sin version av, som en hommage, säger Karina Ericsson Wärn.
I den Ullaredsliknande shopen som Ann-Sofi Back skapade i höstas blandade hon kläder med kondomer, toapapper och annat som hör till livets nödtorft, allt försett med designerns emblem. I ”Asylym” tar hon det konceptuella ett steg vidare och överger kläderna helt.
– Hon har kommit till en punkt där hon vänder hon, hon lägger bokstavligen i backen, och gör mer eller mindre en skulptur, säger Karina Ericsson Wärn, som gärna lyfter fram en annan designer som allt mer närmar sig konsten:
– Patrik Söderström utmanar vår idé om vad mode är, han får oss att fundera över hur stor plats modet tar, vad det betyder för vilka vi är. Det kan vara ganska skrämmande.