Hon växte upp på landet i Altersbruk med hästar på gården och naturen runt knuten. Redan i tonåren blev hon intresserad av hur man kan ta vara på örter och växter som växer vilt i skog och mark.
– Vi var några tjejer som tillsammans fick upp intresset, men jag tror det slog hårdast för mig. Jag började botanisera för att se vad som finns här uppe, plockade in mjölkört och nässlor, och började med mina små dekokter, berättar Birgitta Norberg Wallström.
Samtidigt som hon testade läste hon allt hon kunde komma över om växter och örter, och hon understryker vikten av att ha koll på vad man plockar.
– Björk och rölleka går inte att förväxla, så de är bra att börja med. Men det finns giftiga växter, och dem ska man ha respekt för. Ett bra tips är att alltid ha med sig en flora att jämföra med.
Hon anlade även en lite mini-örtagård hemma i Altersbruk, med bland annat citronmeliss, timjan och mynta.
– Det blev som en djup passion. Min stora dröm var att få lära mig mer, kanske av någon gammal, örtkunnig kvinna.
Drömmen ledde henne till antroposoferna i Järna där hon under några år på 1990-talet jobbade med bland annat vegetarisk matlagning, odling i medicinalträdgården och vården på Vidarkliniken. Samtidigt var hon aktiv i deras örtgrupp.
– Där lärde jag mig allt från grunden, både om örter i matlagningen och i ett medicinskt sammanhang. De var mina läromästare och det var fantastiskt inspirerande.
Efter tiden i Järna återvände hon till hemtrakterna och utbildade sig till hälsovägledare. Sedan dess har hon arbetat och vidareutbildat sig inom hälsa. Hon håller även kurser i hur man kan använda örter.
– Mitt fokus som hälsovägledare är egenvård, att arbeta förebyggande. Jag pratar inte så mycket medicin, utan vill hålla mig inom mitt område. Det handlar mycket om att tillföra vitaminer, mineraler och spårämnen för att hålla oss friska. Och det kan vi få mycket av via örterna.
Hur gör man då, som nybörjare? Enligt Birgitta Norberg Wallström ska man inte krångla till det, bara gå ut och plocka när det är säsong.
– Följ naturens egen rytm. Först ut på våren är nässla och björk. Sedan kommer maskros och älgört. Hallonblad, svartvinbärsblad och jordgubbsblad är jättegoda i te. De är lämpliga att ta innan växten går i blom, då går näringen över till blommorna och bären, så mest näring finns det i början av säsongen.
– Viktigt att tänka på är att plocka örter som växer långt från bilvägar och på obesprutad mark. Bästa tiden att skörda är när det är som torrast, antingen när daggen har lättat, mellan tio och tolv, eller på eftermiddagen. Om bladen inte ska torkas bör de sköljas innan de används.
Har du någon favorit?
– Bland de vilda är det nässla och älgört, de har så många bra egenskaper. Älgört har något speciellt över sig som jag tilltalas av. Den kommer ur mörk, fuktig jord och omvandlas till en skör, vit blomma, till något vackert ljust. Den är elegant, på något vis. Jag tycker mycket om den som växt, och även för dess egenskaper.
– Bland odlade örter är det svårare, jag tycker om så många. Men jag älskar citronmeliss, den är fantastisk. Den var en av mina första kärlekar och det har hållit i sig. Den kallas även för hjärtans fröjd, och har den effekten. Den är rogivande och fröjdar hjärtat, man blir glad av den.
Med torkningens hjälp kan man alltså ha glädje av örterna hela vintern. Men i väntan på våren, under värsta virus-tiden, bjuder hon på en riktig dunderkur mot förkylning:
– Blanda gurkmeja, ingefära, svartpeppar, kokosolja och honung och rör ihop till en krämig pasta. Ta en tesked dagligen så snart du känner att förkylningssymtom dyker upp. Den brukar göra susen.