Suggestiv lek med rumsligheten

DANSUntitled partnerKoreografi, video och koncept: Petter Jacobsson and Thomas CaleyMusik: Mattias PeterssonLjusdesign och kamera: Andreas SöderbergRedigering: Björn ErikssonKulturens hus, LuleåFredag 10 oktober

Foto:

Kultur och Nöje2008-10-11 06:00
På väggarna och i taket i Kulturens hus lilla sal projiceras videosekvenser med figurer som dansar och rör sig till mullrande, suggestiva ljud.
Och på golvet står Petter Jacobsson och Thomas Caley och håller i projektorerna, innan de själva börjar dansa i miljön av videoprojektioner, ljus och ljud.
Rummet är flyktigt och obeständigt till sin karaktär genom sina flyttbara lampor och svävande projektioner - som om själva tillvaron inte stod på riktigt säker mark.
Men så är det också i konflikten mellan identiteten och egot som dansföreställningen Untitled partner tar sitt avstamp, i den svårgripbara zon där det medvetna och omedvetna kolliderar.

Föreställningen bygger mycket på kontraster; mellan tempon, mellan verklighet och video och kontrasterna mellan dansarna.
Caley är kvickare, mer flytande i sitt rörelsemönster. Jacobsson lite motsträvig. Det är som om de speglar varandras rörelser, men de får olika uttryck genom att de är olika individer.
Samtidigt är det som om video och dans kommenterar varandra när de pågår parallellt och de olika medierna bildar skikt som spelar mot varandra i rummet.
Under ett tillfälle störs jag dock av videoprojektionen. Untitled partner hade premiär i Moderna dansteaterns bakficka och där spelades en filmsekvens in som även används i Luleå, förmodligen som ett slags metaverktyg till skeendet i rummet. Men här bryter det i stället av helheten i en föreställning som annars är intressant med sin lek med rumsligheten och tid, där dansen pågår både i realtid och någon slags dåtid. Det skapar en suggestiv upplevelse som sitter i långt efter föreställningens slut.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!