Norrbottensmusiken är en av länets största kulturinstitutioner. Hos de invigda pratas det mycket om verksamhetens föredömliga kvalité. Här nämns toppmusiker som Tim Hagans i Norrbotten Big Band. Lovorden haglar också över de stora satsningarna på den seriösa musiken, bland annat Norrbotten Neo med violinisten Christian Svarfvar. Men smakar det så kostar det. Totalbudgeten är på 41 miljoner kronor, och cirka hälften av det är löner till musikerna.
Taktpinnen klickar mot notstället när NSD Kultur fortsätter sin serie granskande artiklar om vart skattepengarna till kulturen går. Norrbottensmusiken, en av länets största kulturinstitutioner, startade egentligen i och med 1988 års musikreform. Då kallades verksamheten Rikskonserter och hade många olika regionala lösningar runt om i landet. Men sakta tog verksamheten form och blev så småningom Norrbottensmusiken.
I dag är den egna verksamheten riktigt omfattande med flera egna orkestrar och ett skattefinansierat bidrag från staten, EU, landstinget och kommunerna i Norrbotten på i runda tal 41 miljoner kronor. Delat med konserternas totala publiksiffra år 2009 på närmare 57 000 personer ger en genomsnittlig subvention per biljett med ungefär 720 kronor.
Skulle du som konsertbesökare betala den faktiska kostnaden skulle alltså biljettpriset kosta ytterligare 720 kronor utöver det du betalar redan i dag.
Fast det beror förstås på hur man räknar. Om man tar hänsyn till att Norrbottensmusiken via flertalet tv- och radiosändningar tillsammans med tre cd-utgivningar gissningsvis nått ytterligare fem miljoner människor med sin musik, ja då blir subventionen för varje lyssnare bara åtta kronor.
Nu gör ju Norrbottensmusiken mycket annat än att ge konserter. Satsningar görs bland annat på ungdomsverksamhet med musikteater, körverksamhet, läger för symfoniker, låtskrivarverkstad och arrangemanget Musik direkt - bara för att nämna något av vad som riktas till just unga musikintresserade.
Men mest kända är kanske institutionens egna orkestrar med Norrbotten Big Band i spetsen tillsammans med den konstnärlige ledaren Tim Hagans från USA. Totalkostnaden för bandets verksamhet är på 11,77 miljoner kronor per år. Under 2009 nådde Tim Hagans och hans musiker en publik på 16 550 personer. Så om man bryter ut budgeten för bara Norrbotten Big Band skulle varje konsertbiljett vara subventionerad med drygt 700 kronor.
Norrbotten Neo heter en annan satsning hos Norrbottensmusiken, en sjumannaorkester med rötterna i den klassiska musiken och som är skapad för att främst spela nutida konstmusik, eller "samtida musik" som det uttrycks i en reklamfolder. Budgeten är på hela fem miljoner kronor, varav tre miljoner kommer från norrbottniska skattebingen. Sättningen är flöjt, klarinett, slagverk, piano, violin, viola och cello. I år spelar ensemblen bland annat Brahms och Beethoven tillsammans med utomstående solister. Med stöd från Statens kulturråd pratas det i termer av att Norrbotten Neo har ett nationellt uppdrag, men är i mångt och mycket en regional elitsatsning. Konserterna når bara hälften mot Norrbotten Big Band, ca 4 700 personer, och delat med budgeten på 5,7 miljoner kronor så kostar varje biljett en dryg tusenlapp i subvention.
Norrbotten Neo skulle kunna ses som ett skattefinansierat Luleå hockey i musikbranschen, om den vulgära jämförelsen tillåts. Att det är en elitsatsning utöver den normala kulturverksamheten visas bland annat av att Luleå kommuns bidrag till ensemblen ligger utanför kulturbudgeten och i stället har smugit sig in bakvägen direkt in i kommunstyrelsens agenda. Där finns alltså mecenaterna, inte i Luleås kulturnämnd.
Norrbottens kammarorkester med drygt tjugo musiker, främst på stråkinstrument, är en annan ensemble som ingår i verksamheten. Här är årsbudgeten på 4,7 miljoner. Och till sist har vi dessutom Piteå kammaropera som har en finansiering på 4,1 miljoner kronor. Den jämförelsevis lilla skara som musiken når, bara omkring 900 personer för år 2009, gör satsningen till den dyraste i vår undersökning. Varje biljett subventioneras här med hela fyra tusen kronor.