Styvbarnet litteraturen har fått ett riktigt hem

Litteraturen har varit kulturens styvbarn i Norrbotten, men nu har den fått sitt eget resurscentrum i Luleås vackraste kulturbyggnad. "Nu finns en plattform, ett nav", säger Maria Bideke, folkrättsjuristen som hjälper författare och förlag.

konstformslyft. "Vi ska lyfta litteraturen som konstform och hjälpa författare och förlag", säger Maria Bideke om uppgiften för Resurscentrum för litteratur.

konstformslyft. "Vi ska lyfta litteraturen som konstform och hjälpa författare och förlag", säger Maria Bideke om uppgiften för Resurscentrum för litteratur.

Foto: Jan Bergsten

Kultur och Nöje2016-09-26 06:00

Det är i Bergströmska gården på Rådstugatan som Resurscentrum för litteratur och Resurscentrum för konst flyttat in. Därifrån ska nu konstnärer, författare och bokförläggare få hjälp.

Maria Bideke har hand om litteraturen.

– Jag har ingen litterär bakgrund annat än en tidigare anställning på bokförlaget Podium. Där arbetade jag med upphovsrättsprojekt. Därefter i 15 år med mänskliga rättigheter innan jag blev projektledare på Luleå tekniska universitet. Så jag har egentligen en projektledarbakgrund.

Skrivit någon bok själv?

– Nej, men jag har ett jättestort litteraturintresse.

Vad kan då Resurscentrum för litteratur hjälpa den blivande författaren med, är målet att få fram en ny Eyvind Johnson?

– Vi ska lyfta litteraturen som konstform och hjälpa författare och förlag. Vi har inte som mål att hitta en fixstjärna, men på vägen kan det komma fram nya stjärnor.

Författarna började snabbt höra av sig när Resurscentrum för litteratur föddes på prov för ett år sedan. Nu är verksamheten permanentad.

– Det var jätteroligt med det gensvaret. Intresset att få bolla idéer är stort.

Efter det första året är Maria Bidekes erfarenhet att författarna är så olika.

– Det finns de som inte har en aning om hur de ska ge ut en bok och sedan de som gett ut flera men behöver annan hjälp. Ofta handlar det om pengar.

Och pengar finns det.

– Det finns möjlighet att söka bidrag hos landstinget för arbetet med en bok. Det gäller skrivarbetet, manusbearbetning och korrekturläsning. Landstingets kräver medfinansiering och det kan vara svårt för författare. Det vet landstinget och därför kan det gå att få bidrag utan medfinansiering, säger Maria Bideke.

Hon har byggt upp en omfattande hemsida, fylld med alla möjliga råd för den som har författardrömmar. Till och med råd om det rätta typsnittet på omslaget för varje genre. Hemsidans adress är www.resurscentrumforlitteratur.se.

En bra väg in i författarskapet är att först gå en kurs i att skriva litterärt.

– Skrivarkurs kan man gå på Luleå tekniska universitet. Det finns en del skrivarcirklar i studieförbundens regi, men inte i samma omfattning som på 1970-talet. Det är något jag arbetar med att få igång igen.

För Maria Bideke gäller det att hjälpa till med all litteratur, från fackböcker till skönlitteratur i alla genrer.

Vad ska då författaren välja för genre för att blir rik på sitt författarskap?

– Deckare och annan spänningslitteratur säljer ju, det ska vi inte sticka under stol med, men det är svårt gå in för att skriva böcker för att tjäna pengar.

Ännu har ingen författare knackat på med manuset under armen och bett om ett utlåtande.

– Jag granskar ju inga texter, det får lektörerna göra. Konstigt nog har ännu ingen kommit med ett färdigt manus. Det är väl snarare så att de redan skrivit världens bästa manus och vill bara få råd hur boken kan ges ut.

Det är en sak att skriva en bok, sedan något helt annat för att få den tryckt, utgiven och nå läsare.

– Förr skötte förlagen allt, nu måste författaren vara mera aktiv, delta i marknadsföringen. Den får inte underskattas, men den jätteduktige författaren kanske inte är en jätteduktig säljare.

Nu finns det tjänster att köpa för den som inte själv mäktar med allt det där andra än författandet.

– De stora förlagen säljer tjänster för den som ger ut på eget förlag, alltifrån tryckning och distribution till författarfoton. Sedan finns det förlag som kräver att författaren medfinansierar utgivningen. Frågan är bara hur mycket pengar du vill gå in med.

Författartätheten är ojämn i Norrbotten. Maria Bideke har i sitt register 120 författare och 50 av dem finns i Luleå. I Arjeplog finns bara en, i Arvidsjaur två. Med Resurscentrum för litteratur är målet att det ska bli fler.

– Vi har visat på behovet av oss och det är roligt att landstinget permanentar resurscentrumet. Det är bra för litteraturen. Det finns ingen motsvarighet i övriga landet och Sverige tittar lite på Norrbotten som satsar på kulturen. Det är fantastiskt kul.

Har den tryckta boken någon framtid?

– Boken kommer att överleva, men jag tror att e-böcker och ljudböcker kommer att slå igenom också i Sverige. Få ger ut e-böcker och ljudböcker i Norrbotten, men det går att göra på egen hand, säger Maria Bideke.

Också för e-boksutgivaren och ljudboksutgivaren finns råd att hämta i Bergströmska gården.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!