Byggnaden kom till tack vare den dåvarande järnvägen, som 1914 drogs fram till Övertorneå.
Från ban- och stationshusbygget blev material över, så av överblivna slipers och restvirke lät affärsmannen Magnus Ström skapa den fastighet som sedan 1998 är klassad som byggnadsminne.
Proportionerna blev ovanliga, eftersom långväggarna sattes ihop av uppställda sliprar. Den begränsade höjden kompenserades av ett extra högt spånklätt sadeltak.
Invändigt utförde Ströms son Vilmar frodiga dekorationsmålningar.
Någon gång 1915 togs byggnaden i bruk och året därpå skedde första filmvisningen. Premiärpubliken bestod av drygt hundra personer, placerade på obekväma träbänkar.
Biokvällarna hade egna ritualer. När filmen var slut lyfte man undan bänkarna för att få plats att dansa till dragspelare som Ragnar Sjöberg, Hannes Wallenius och andra. Ibland förekom också teater och andra föreställningar.
Andra tidiga ägare var grosshandlare J E Rova, Gösta Svalstedt och från 1936 den unge Gösta Björnström, lokalredaktör både åt Norrbottens-Kuriren och Haparandabladet.
Han lät bygga om lokalen så att den fick ett sluttande salongsgolv och fasta fåtöljer. Det gjorde den till en mer modern ljudfilmsbiograf, men dansandets tid var förbi.
Den tjärade fasaden fick vid ombyggnaden ny röd färg och namnet Röda kvarn.
På väggen gjorde Björnström plats för reklam. Senare satte han också upp Övertorneås första automat för preventivmedel.
Sin storhetstid hade Röda kvarn under andra världskriget. Då var biografen en av landets mest besökta, med som mest ett 20-tal anställda.
Att gå på bio var ett av de få nöjen som fanns för de tiotusentals som låg inkallade i Tornedalen. Många soldater bussades till Övertorneå. Filmerna rullade non-stop, med start klockan 10 och avslut klockan 22.
Även annan underhållning förekom. Revykungen Karl Gerhard uppträdde till exempel 1941 som en del av den militära underhållningsdetaljen, som roade både bybor och soldater. Starke Arvid, skäggiga damen och dragspelskungen Viljo Vesterinen var andra gästartister.
Björnström ägde Röda kvarn i nästan ett halvt sekel. En period drev han även Maxim i Korpilombolo och biografer i Juoksengi och Neistenkangas.
Med åren blev Röda kvarn i allt sämre skick. Vid restaureringen 1994 blev originalfåtöljerna reparerade, dekorationsmålningarna uppfräschade och exteriören från 1936 återskapad.
I dag äger Övertorneå kommun byggnaden, som numera används som replokal för musiker, för teater, konserter och andra evenemang.